Egentligen skulle dagens blogg handla om helgen. Men jag fick nyss ett sorgebesked så helgens äventyr får vänta.

Fina Rossinas Alfonso "Alfons" fick idag somna in. Alfons är kullbror till Fjollan, alltså från min första kull. Alfons var 8 år och 4 månader. Husse ringde mig nyss. Jag vill tacka er för att ni tänkte på mig och ringde så direkt.

Alfons hade snabbt blivit väldigt sjuk. Det var cancer. Ni som följt min blogg vet att jag skrivit en artikel som går att läsa på min hemsida.

Eftersom husse ringde mig direkt så frågade jag om obduktion eller biopsi för analys av Alfons cancerform. Detta är verkligen inte en fråga jag vill ställa när en ägare ringer och med tjock röst meddelar att deras bästa vän i 8 år fått somna för gott. Jag förklarade ju varför jag frågade och husse och matte skulle prata om det.

En anledning till att jag skrev artikeln var just att sprida information till den "vanlige" bernerägaren att er hjälp är ovärderlig för avelsarbetet. 8 år och 4 månader är på intet sätt en kort livslängd för en berner...idag. Som uppfödare så har jag en stark önskan att fler av våra underbara berner sennenhundar ska passera 10-strecket. Alla sjukdomar och cancerformer är ju inte ärftliga. Men just för att kunna kartlägga och se eventuella sjukdomsmönster i olika linjer så är kunskap om exakt diagnos av tex cancerform väldigt viktig.

Jag vill avslutningsvis berätta lite om Alfons. Han var ju en av de 13 i min första kull. Det märkliga med Alfons var att han var så lugn!!!!???? När man öppnade dörren så var det 12 valpar som gjorde allt för att komma först uuuut! Jag bodde i en lägenhet (ja jag vet galet, men jag har lärt mig). Det hände vid valpleverans att när valpköpare kom för att hämta sin hund så passade jag på att ta ut illbattingarna och så ringer telefonen... Helt plötsligt så var det tomt i rummet och jag hör bara skrattande valpköpare i trappen och ser bernervalpar mer eller mindre rinna ner för trappen när jag kommer ut. Men Alfons han bara låg och sov, hans favoritplats var bakom toalettstolen. Jag bad faktiskt veterinären kolla Alfons extra noga, men han visade sig helt enkelt bara vara en lugn kille. Lite roligt var också att när valpköparna kom för att tinga sin valp så gissade jag vilken dom skulle välja innan, och det stämde för det mesta! Ännu roligare var det när Alfons blivande ägare sa att han skulle heta Alfons för han var då redan registrerad som Alfonso i stamtavlan!

Jag har haft kontakt med Alfons ägare med jämna mellanrum och han har varit en lugn hund hela tiden. Grannbarnen älskade att ta ut honom på promenad. Alfons husse och matte vistas mycket i fjällvärlden. Och då menar jag fjällvärlden dit man bara kan komma med helikopter. Dom har varit värdar för stugor där uppe och har då varit där i veckor, kanske månader?? Dom märkte tidigt att Alfons inte nöjde sig med att fånga lemlar när det var lemmelår utan han åt upp dom också! Deras förre hund som också var en berner om jag inte minns fel nöjde sig visst med att bara fånga lemlarna. Ja, även Alfons hade ju en mor...

För något år sen fick jag bilder på Alfons i fjällen där han trivdes!

En vacker kille, lik sin mor i utseendet.

Alfons och husse där dom trivs bäst...i fjällen!

Mitt hjärta gråter för Alfons idag. Jag vet vad ni (husse och matte) går igenom nu och som jag sa, ring om ni vill fråga något, undrar något eller bara vill prata av er. Alfons har ju (tyvärr) både syskon och andra släktingar att vara med i himlen. Och han liksom alla våra hundar lever för alltid kvar i våra hjärtan. Jag tänker på er.//Emelie

 

Linda och Nova

23 februari 2009 20:53

Det verkar minst sagt som att Alfons haft ett underbart liv, så sorgligt att det ska sluta med denna förödande cancer. Tänker på Alfons ägare och alla inblandade. Stor kram, nu slipper han lida mer!

http://runezzazanovaadelle.se

 

Lena

23 februari 2009 23:51

Usch så tråkigt men Alfons har haft ett bra liv du får trösta dej med det. Mina varmaste tankar går till hans husse och matte !!!
Här börjar Bella närma sej sin 11 års dag och är pigg som vanligt och i höglöp!!!

Kram Lena

http://www.heimarkenskennel.se

 

Sandra

25 februari 2009 17:11

Det knyter sig i magen när man läser sådana här tråkigheter.. Men som sagt han har haft ett härlig liv låter det som så man får försöka glädjas åt det lilla även om det är jobbigt i stunden.. Jag känner med dem, var inte så länge sedan jag fick ta bort vår egen lilla Prinsessa så jag vet vad ni går igenom.. Tänker på er!

kramar

http://lanquist.bloggagratis.se

 

Marianne

25 februari 2009 20:35

Alfons fick ett gott hundliv och han fick bli gammal med berner mått räknat. Cancer är ett otyg på både folk och fä. Jag skickar med en tröstekram till Alfons ägare.
Ha det gott
kram

http://www.ekoxenskennel.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I fredags följde jag med min vän Christian för att hämta hans bernervalp Bernerbandens Emerson hos uppfödaren Birgitte.   Christian har jag lärt känna genom att han mailade mig för länge sedan när han skulle flytta hit till trakterna och ville få...

Nu när jag har fått veta diagnosen så är jag lättad.   Det har varit några dagar med oro här hemma. Det började i söndags. Hulda la sig på promenaden och ville inte gå vidare. Först när jag vände hemåt igen så knatade hon på. Hmmm tänkte jag och ...

Bernern är en fantastisk ras. Men när rasklubben tydligt går ut med att och varför SH pre-testet från Antagene är det viktigaste avelsverktyget för sund avel av berner sennen, men det bara visar sig vara ord utan innehåll så blir jag minst sagt trött...

Så är det med livet. Men jag är ändå tacksam så länge vi och våra berner får vara friska. Vi vet alla att det viktigaste är hälsan. Men visst får man vara lite besviken när man planerar och så går det inte riktigt som man hade hoppats...    Emma ...

Jag skriver mer och mer sällan här i bloggen. Anledningarna till det är flera. En anledning är att jag har så mycket funderingar kring allt med berner och mina berner så det stockar sig, det är svårt att skriva ner allt här utan att verka mer än lovl...