Tiden rusar fram så här på våren. Alltid lika dant. Det är lite svårt att hinna med bloggen.

Hundarna mår bra. Nu har även Fjollan löpt färdigt. Sexlekarna har varit väldigt aktiva ett tag där favoritleken varit att rida tåg. Tyras löp har inte kommit igång än.

Fjollans sår har läkt så fint så fint sen länge. Jag gläds verkligen åt att alla mina flickor mår så bra.

Jag blir mer och mer påmind om Bimbo nu. Så här års förra året var hon inte frisk. Hon blev sämre och sämre tills det var ett faktum. Bimbo var dödligt sjuk. Det var cancer som jag anade hela tiden men jag ville ju så gärna att det skulle vara nåt som gick att bota.

Men hon lever kvar i mitt hjärta och i sina avkommor. Doris har jag ju här hemma. Och Bimbos mamma Fjollan har jag ju också inte att förglömma. Madame Fjoll ja...tänk vad jag skulle kunna skriva om henne. Och det gör jag nog nån gång men hinner inte idag.

Jag har fått ännu ett mail och hälsning från Fine Faust "Zero". Zero är son till Bimbo, han mår strålande och njuter av livet.

Tack än en gång Marie för hälsning med härliga bilder! Kanske ses vi på söndag???

Allt gott!//Emelie  

I helgen är det rasspecial i Karlskoga. Ska bli sååå spännande att surfa runt bland bernersidorna och se hur det gått!

Som brukligt är så är mina flickor ur päls när Karlskogaspecialen går av stapeln. Dessutom så är två av dom i höglöp, eller iallafall väldigt nära. Och som också brukligt är så har jag fullt upp så här års.

Jag fick två bilder från Eva, Barolos matte som jag vill visa här i bloggen.

Blev ju "lite" besviken över att parningen inte gick som jag hoppats. Den största anledningen är att jag har några familjer som gärna vill ha en valp från denna kullen och jag vet att dom hundarna kommer att få det så bra... Men i sådana här sammanhang varken kan eller vill jag forcera något. Jag har gjort så gott jag kunnat. Är det inte meningen att det ska bli valpar så är det bäst som sker, det är min övertygelse.

Barolo är iallafall en jätte fin hund som jag känner mycket för. Vid ett tillfälle när vi var där och båda barnen sov så plockade jag fram flöjten, jag har en hel del att öva på och det är onekligen lite småklurigt att hitta övningstillfällen.

Det är alltid lika roligt att se hur hundar som aldrig hört flöjten förut reagerar. Jag har varit med om alla möjliga olika reaktioner. Många ylar, en del blir rädda och springer därifrån. Många blir nyfikna. Barolo kom genast och la sig där jag stod och lyssnade uppmärksamt. Eva tog ett kort.

Och så en bild på kärleksparet. Fotograf Eva Lundberg.

Nog skulle det kunna bli fina valpar alltid...suck...

Allt gott!//Emelie

Hur har det nu gått? Ja, inte som jag hoppats men ett halmstrå av hopp finns dock.

Värdet som veterinären meddelade var högt, 44. Doris hade alltså släppt ägg och var i höglöp när vi var där och tog provet i måndags. Men chansen fanns att hon släppt äggen tidigare på dagen och att hon fortfarande hade mottagliga ägg, värdet stiger väldigt snabbt när äggen väl är släppta. När jag fick detta besked så kastade jag mig in i bilen med Doris och även Rickard fick hänga med och styrde kosan till Barolo.

När vi kom dit så började parningsförsöken direkt och Doris stod så fint. Ganska snart var Barolo inne och de karakteristiska trampningarna började. Hanen trampar när han är rätt och börjar svälla. Men då tyckte fjantmajan Doris att det blev lite läskigt, pep och hoppade undan så att Barolo gled ur. Han var där en gång till och denna gång fick han stanna lite längre men Doris hoppade undan även denna gång. Sen tyckte visst Doris att det var färdigt för nu fräste hon ifrån och Barolo fick inte stiga upp alls. Vi tog paus, försökte igen, Doris var fortfarande lika tvär. Barolo uppvaktade så fint men Doris uppförde sig som en äkta bitch.

Paus igen och jag började packa in vagnen i bilen för hemfärd. Då stod Doris helt plötsligt igen och Barolo var inne några gånger men Doris pep och hoppade undan men ville försöka igen direkt. Barolo var så duktig men detta är jobbigt för hanen. Vi tog en liten paus men sen blev det inget mer. Det regnade hela tiden och det tilltog och timmen blev sen. Vi åkte hem.

När hanen trampar så släpper han ur sig spermier men oftast behövs hägningen för att det ska bli valpar. Det som ändå gör att jag har lite hopp är att parningsförsöken med trampningarna var så sent i löpet och äggen troligtvis var mogna. Vi får se??

Alla dessa turer har gjort att jag verkligen fått tillfälle att lära känna Barolo. Han är verkligen jätte go på alla vis. Man är liksom lite låg nu... Jag har även fått tillfälle att lära känna Barolos trevliga familj. Och dom bor så vackert. Vi har haft en lyckad vistelse ändå!

Får och hästar bor hos Barolo. Och naturen är så vacker så här års.

Henrik tyckte att det var kul med djuren.

Barolos matte Eva, här med Doris.

Henrik. 

Rickard.

Henrik mekar lite.

Vi var inne i Västervik och hälsade på Evas trevliga väninna Ingrid.

 

Henrik är uppvuxen med hundar, det har präglat hans sätt lite...

 

Han pussas på hundars vis.

 

Barolo är en kille med massor med fart!

Åååååh vad jag hoppas...

Allt gott!//Emelie

Doris löp verkar avancera åt rätt håll. Hon blöder fortfarande ganska mycket. Jag kollade upp när hon började löpa en gång till. Jag började nästan undra om jag har räknat helt uppåt väggarna.  Konstaterade att jag räknat liiiite fel på dygnen. Idag är hon på dygn 21. När jag tog förra progesteronprovet var hon alltså på dygn 17, då Doris mamma och mormor brukar vara i höglöp. Det var INTE Doris. Idag tog jag ett nytt progesteronprov som jag får svar på imorgon (hur hon ligger idag). Det gäller att vara en fena på matte när man ska föda upp hundar. Det är inavelsprocent och progesteronprov och dygn åt alla håll och kanter att hålla reda på.

Som jag hoppades så jobbade My på veterinärstationen idag. My har haft berner och jag tror även bernervalpar. Vi brukar prata berner och hon har bra koll på det mesta man behöver veta.

My tog även ett utstryk för studiesyfte. För er som inte är insatta i denna vetenskap "tikars löp och höglöp????"...jag verkar ju höra till er...åka och para tik som är lååååångt ifrån höglöp???... Iallafall. Utstryk kan man också ta för att försöka fastställa var i löpet tiken befinner sig. Denna metod är mycket osäker, blodprov är mycket säkrare. Men My har tittat på en hel del utstryk för länge sen och tyckte det kunde vara kul att kolla hur det såg ut. JA ME!

Enligt utstryket så såg det ut som om Doris snart ska släppa sina ägg. Så vi tippar på ett värde kring 14 på progesteronprovet, vilket isåfall även stämmer med beräkningarna om tvåstegshöjningen varje dygn upp till 15. Imorgon får vi se om vi har rätt!!??? Riktigt spännande. OM vi har rätt så är det inte dags för parning förrän onsdag kanske torsdag...??? Vilket inte är helt lätt praktiskt men det KAN gå...jag menar MÅSTE gå.

Barolo längtar efter oss. Han trodde ju att vi flyttat dit!? I en veckas tid kom vi varje morgon. Barolo blev alltid överlycklig. Det gällde att parera för att inte bli översprungen.

Barolos matte Eva berättade idag att Barolo varje morgon sen vi åkte suttit  på altanen och ylat. Han undrar vart vi tog vägen!? Jag hoppas verkligen att alla siffror åt alla håll till slut leder till ekvationen DORIS+BAROLO=GOSIGA BERNERVALPISAR...man kan ju alltid hoppas!

Undrar vilken siffra veterinären meddelar imorgon...???

Allt gott!//Emelie