Vi lyckades utnyttja de sista kvällssolstrålarna innan regnet kom. En liten promenad i skogen fick avsluta denna helg. Hela familjen och kameran var med.

Rickard satt bra i stolen på Stefans rygg.

Henrik och Doris...och spiderman.

Tyra.

Doris full fart.

Mina fina pojkar...och så Stefan...och spiderman är också med förstås.

Henrik.

Det mörknar snabbt. Rickard somnade.

På väg hem. Fjollan får nog gå i koppel ett bra tag till pga hältan. Den är fortfarande inte helt borta.

Henrik vilar lite på Doris rygg...och spiderman hänger förstås alltid med Henrik.

Tyra är lättast att fånga på bild av hundarna. Mycket spring på promenaderna gör att tungan ovillkorligen hänger.

Hemma igen. Tyra hämtar genast ett gosedjur. Passande nog en berner denna gång.

Känns verkligen som om Ronaxan gjort susen, Doris mår fortfarande bra! Jag vågar inte ropa hej förrän jag sett att blodvärdet blivit bättre...men jag misstänker starkt att alla era positiva tankar gjort underverk! För så känns det! Jag är såååå tacksam!

Allt gott!//Emelie

 

Ingrid

20 september 2009 21:22

Jag tycker då inte att Doris ser speciellt sjuk ut på bilderna från dagen. tvärtom, fullt ös.
Härligt att se.
Håller så klart fortfarnade tummarna för er.

Härliga bilder från er skogsdag.

Ingrid

http://www.knodden-barnabas.se

 

Maria

20 september 2009 22:47

Satte mig nu på Söndags kvällen för att titta in på lite bloggar.Och när jag kom till din blev jag så varm i hjärtat.Vilken härlig skogsrunda ni verkar ha haft och hela familjen vad med.Och en hel massa underbara bilder på både människor och djur.
Och ännu bättre kändes det när jag läser att Doris svarar bra på sin nya medicin.

Ha det så gott och jag fortsätter hålla mina tummar.

Kramar Maria

http://ellebacken.webs.com

 

Marie Carlsvärd

21 september 2009 07:14

Härliga nyheter om Doris förbättring/svar på medicinen:-))).
Vilka härliga bilder på familjen/flocken!!

P.s Vad fin sidan gjorts. D.s

Ha en bra dag!

 

Rosie & Harry

21 september 2009 19:49

Vad glad jag är för eran skull, håller nu tummen sten hårt att medicinen ska fungera.

Du har gjort en toppen fin blogg sida visst är det roligt när man får till det lite:)

Ni har ju haft det toppen vad bilderna säger i alla fall.
Ha det nu så gott och sköt om er, kjamen

http://bearclaw.bloggplatsen.se

 

Marianne

21 september 2009 21:19

Det är så härligt at kunna ta en skogspromenad med både barn och hundar. Fina foton du bjuder på från er promenad. Skönt att Doris svarar bra på sin medicin. Nu hoppas vi att det enbart ska bli bättre för varje dag.
ha det gott. kram

http://www.ekoxenskennel.se

 

Sandra

21 september 2009 22:35

Så fin sidan har blivit! Härliga bilder från promenaden. Hundarna ser verkligen pigga och friska ut så nu hoppas vi på bra provresultat!

Kramar

http://lanquist.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I fredags följde jag med min vän Christian för att hämta hans bernervalp Bernerbandens Emerson hos uppfödaren Birgitte.   Christian har jag lärt känna genom att han mailade mig för länge sedan när han skulle flytta hit till trakterna och ville få...

Nu när jag har fått veta diagnosen så är jag lättad.   Det har varit några dagar med oro här hemma. Det började i söndags. Hulda la sig på promenaden och ville inte gå vidare. Först när jag vände hemåt igen så knatade hon på. Hmmm tänkte jag och ...

Bernern är en fantastisk ras. Men när rasklubben tydligt går ut med att och varför SH pre-testet från Antagene är det viktigaste avelsverktyget för sund avel av berner sennen, men det bara visar sig vara ord utan innehåll så blir jag minst sagt trött...

Så är det med livet. Men jag är ändå tacksam så länge vi och våra berner får vara friska. Vi vet alla att det viktigaste är hälsan. Men visst får man vara lite besviken när man planerar och så går det inte riktigt som man hade hoppats...    Emma ...

Jag skriver mer och mer sällan här i bloggen. Anledningarna till det är flera. En anledning är att jag har så mycket funderingar kring allt med berner och mina berner så det stockar sig, det är svårt att skriva ner allt här utan att verka mer än lovl...