Jag fick ett sorgebesked på mailen idag. "Rally-Sally grävlingmördaren" har flyttat till de saligas ängder...hmmm...grävlingmördare känner jag flera...och dom är väldigt nära släkt med Rally-Sally och även dom busar nu med Sally på de saliga hundarnas ängder. Så det där grävlingdödandet räknar jag som preskriberat nu.

Rally-Sally heter Fina Rossinas Barbarina i stamtavlan och skulle fyllt 10 år 10 oktober 2010. Mitt varma tack vill jag rikta till Anki som är en underbar matte till sina hundar och en underbar vän jag lärt känna tack vare att Anki blev Rally-Sallys matte. I sorgen får vi tänka att våra vänner lever med oss om än inte fysiskt. Den största och omänskligt smärtsamma kärlekshandlingen mot våra hundar är att låta dom få somna när livet gör för ont för dom och ingen bot finns.

Nu är dom bara tre kvar ur min första kull. Så är det med berner. Rally-Sally fick med bernermått mätt ett ganska långt liv, drygt 9½ år blev hon. Och det var 9½ år med mycket fart som hennes smeknamn antyder.

Mycket fart är det i många Fina Rossinas-hundar. Tyra är också en hund med mycket fart i, men just nu ligger hon och sover vid mina fötter och FIIIISER, puh, hennes fisar luktar inte parfym.

Men det tar på krafterna att dia sex utsugare och dessutom hålla rent från kiss och bajs...där kommer nog fisarna in i bilden.

Tyra tar det lugnt men igår överraskade hon mig med att visa att spänsten minsann är kvar. Hon studsade över grinden när husse kom hem.

Och visst kommer den gamla fart-Tyra tillbaka, men nu går ju all hennes energi till hennes små. Men tiden går fort och efter midsommar flyttar valparna...utom en som ska stanna. Alla goda ting är tre. Och tre bernerflickor är en perfekt flock för mig.

Och vem som ska stanna har jag INTE bestämt. Det är tidigt ännu. Valparna är ju inte 3 veckor än. Jag upplever tikarna väldigt jämna än så länge vilket är positivt. Valp 3, tik har varit lite en favorit. Det ser ut som om hon kan få lite överbett. Det ser man säkert när valparna är 4 veckor. Här vaknar trean först.

Nu har valparna flyttat ner till valprummet bredvid köket. Både Henrik och Rickard sitter gärna och tittar och pratar med valparna. Henrik är så go när han pratar med dom; "tycker du om mig lilla vän?" frågar han och valparna tultar fram och slickar på hans hand. Rickard går fram och skrattar och ropar "TITTA" förtjust. Henrik sitter länge och sjunger gärna för valparna också. Härligt att se för mamma/matte.

Och än så länge är valparna ganska oförargliga, men när dom närmar sig leverans brukar man tycka att det känns ganska skönt att bli av med några stycken. Hur goa och charmiga dom än är så är det för mycket att behålla alla sex.

Och så blir det kul att få ha den som stannar för mig själv. Blir perfekt tid för valpkurs till hösten och kanske fortsätter vi att träna nåt kul oxå?? Har redan börjat titta på utställningar. Kanske hinner Tyra komma i päls till Växjö i början på november och då har valparna precis fyllt sex månader vilket innebär att dom kan debutera i valpklass! Vi får se???

Några bilder har jag att bjuda på.

Valp 6 hane tultar fram.

Valp 6 sitter så fint.

Brorsan valp 5.

5:an får en puss av mamma Tyra.

Valp 1 hane undersöker dammsugaren.

Två av tikarna. Valp 4 ligger och valp 2 sitter.

Valp 4 med en exakt lika dan strumpa som mamma Tyra fast på motsatt tass.

Som sagt omöjligt att välja...men behöver inte göra det än.

Allt gott!//Emelie

Har inga färska bilder men det kommer kanske senare???

Bloggade inte igår pga åskan. Drog ur alla sladdarna ur datorn och då försvann även min telefon eftersom att jag har bredbandstelefoni.

Med valparna och Tyra är allt bra. Jag noterade att min första känsla när det gäller tik som ska stanna börjar glipa lite i munnen. Ser ut som att hon kommer att få ett överbett. Ingen annan av valparna har någon sån tendens...än. Jag har inte gjort mitt slutgiltiga val när det gäller tik. Jag måste se och känna in i lugn och ro. Mina valpköpare är väl medvetna om detta. Så här långt så mår alla valparna bra och det är bara att hålla tummarna för att det fortsätter så.

Tyras mamma Fjollan fick en valp med överbett i varje kull, hon fick tre kullar. I Tyras kull var det Tyra!!!! Tyras överbett växte bort. De andra två kullarnas överbett bestod.

Jag skulle ju inte behålla någon ur E- eller F-kullarna som jag hade samtidigt. Men jag fastnade för Tyra (ur E-kullen) tidigt. Sen fick ju Tyra och två kullsyskon uvi vid 4 veckor. Tyra och en kullsyster fick tom behandlas med penicillin. Och Tyra fick behandlas med TVÅ kurer innan hon blev helt bra. Dessutom så fick Tyra överbett som visade sig vid 4 veckor då tänderna vuxit ut.

Kändes som att jag fick en anledning att behålla Tyra! Jag ville ha henne själv om hon skulle få problem med uvi. Det visade sig att hon inte fick några fler urinvägsinfektioner och dessutom så växte överbettet bort. Överbett kan nämligen växa bort eftersom att underkäken växer efter överkäken. Ett underbett kan tvärtom uppstå.

Jag har alltid fastnat för mina tikar tidigt och sen har jag hållt fast vid dom. Även Doris visade sig ha överbett vid 4 veckor och jag behöll henne ändå. Doris bett blev också korrekt kring året...

Så kanske ska jag se detta troliga överbett som ett positivt tecken!??? Samtidigt så är jag väl medveten om att de flesta överbetten INTE växer bort. Jag får avvakta och se hur kraftigt överbettet blir. Det kanske inte blir nåt???

Doris är skendräktig så det förslår. Hon har maskats av gång nummer två. I samband med avmaskningen så blev hennes aptit ännu sämre. Jag tycker att jag sett misstänkt hakmask i hennes avföring. Igår såg det inte ut som att hon hade blod i avföringen men idag såg det ut som det. Annars så verkar faktiskt inte Doris sjuk. Hon verkar bara VÄLDIGT skendräktig med mjölk i spenarna, kryper under soffor inne, gräver hålor ute, piper och bär leksaker och aptiten är urusel, alltid lika jobbigt när hundarna inte äter. Prover ska tas på Doris i nästa vecka. Får se vad dom visar???

Valparna utvecklas så snabbt. Nu går dom hyfsat stadigt. Är vakna mer och mer. Jag sitter i lådan lite nu och då och jag tycker mig märka deras olika personligheter mer. Lillkillen, valp 1, är den som oftast kryper upp i mitt knä, han är så go. Störste killen, valp 5, vill däremot inte ligga i famnen och gosa, han sprattlar och vill ner när jag tar upp honom. Dels tror jag att det är för varmt för honom och dels så kanske han blir en livlig en?? Han känns som en framåt kille. Både Tyra och pappa Lacoste är väldigt socialt framåt. Valp 5 är den av valparna som jag är mest nyfiken på hur han utvecklas exteriört. Den mörke hanen, valp 6, är också ofta framme hos mig och vill gärna gosa.

Tikarna ja... det blir en annan blogg!

Allt gott!//Emelie

Första rymmarna. Två av valparna, valp 3 tik och valp 5 hane var på fel sida valplådan när jag kom hem efter att ha varit borta en kort kort stund. Ingen stress för det. Då sover vi väl här istället!

Och skälla och morra har valparna börjat med i eftermiddag. Här vaktar vi! 

Och så två bilder på mina finaste pojkar.

Henrik som blivit så stor.

Och så charmören Rickard.

Allt gott!//Emelie

...är valparna idag. Och jag har ju mer eller mindre bjudit på några bilder från valplådan varje dag, så då blir det några idag me.

Så smått så börjar valparna lite tafatt försöka busa lite med varandra. När Tyra närmade sig lådan nyss för ännu ett skrovmål för dom små så blev det ivrigt. Störste killen lyckades tom ta sig över den lilla tröskeln in till valplådan och började nyfiket nosa utanför lådan. Men han ville nog helst in till mamma och maten. Man blir hungrig av att växa så fort som små valpar gör.

Och nog märks det på Tyra att det är jobbigt med 6 utsugare. Men hon är så mån om sina små. Minsta pip och Tyra (...och jag...) är där för att titta till vad som står på i lådan. Oftast är det en liten valp som inte hittat den perfekta sovplatsen och inte riktigt kommit till ro.

Efter maten så är dom vakna en liten stund. Denna gång var det valp 2 tik som var lite mer sugen på bus än dom andra. Här försöker hon få igång brorsan 1:an.

Men brorsan var lite för trött...gäsp...

...snark...

Valp 4 tik poserar redan lika fint som mamma Tyra. 

Nej nu är det dags för en liten kort promenad med Tyra och Doris i vårvärmen. Vi får se om regnet håller sig borta??? Varmt och skönt är det i luften iallafall.

Allt gott!//Emelie 

Idag blev det en riktigt skön vårdag. Jag passade på att ta några bilder på Rickard ute.

Rickard 1½ år.

Och så en på storebrorsan Henrik 4 år.

Det är jobbigt att vara småbarnsmamma....Tyra äter.

Tittut!

Allt gott!//Emelie

Äta-sova-kissa-bajsa det är livets melodi för Tyras "ungar" som Henrik kallar dom. Gjorde rent och bytte nyss i valplådan och tog några gosiga sovbilder på de små.

Ni skulle höra ljudet på sovande valpar....såååå sött!

Valp 1 hane, liten men naggande god!

Lilltjejen, valp 3.

Största tiken, valp 4.

Stora killen, valp 6.

Allt gott!//Emelie

Ja, så har två veckor gått. Än så länge är det bara mamma-di som gäller för de små. Och vågen visar på stadig uppgång för alla sex. En vecka till med endast Tyras mat, sen börjar jag introducera hundmat mer och mer.

Ögonen började öppnas i förrgår. Igår hade alla öppnat ögonen.

Fina Rossinas G-kull 2 veckor:

Allt gott!//Emelie

Några bilder från lådan nyss, valparna 13 dygn.

Lillkillen, valp 1 hane håller sig framme. Blir kanske en livlig en?????

Se så bra jag går! 

Och ögon har jag!

Valp 4 tik.

Valp 3 tik så mörk om nos och läppar.

Imorgon blir det veckobilder. Då fyller valparna hela 2 veckor. Tiden går fort när man har roligt!//Emelie