Livet på Fina Rossinas kennel

Direktlänk till inlägg 30 december 2010

Hundåret 2010

Av Emelie - 30 december 2010 11:36

Tänkte försöka mig på en liten årskrönika. Det är inte så lätt att hinna med längre inlägg nuförtiden men jag gör ett försök.


2009 slutade med att jag förlorade min lilla krut-Fjollan. Jag hade även innan dess trott att Doris sista dagar var komna. Så ingången på 2010 var lite sorgesam.


Iallafall så planerade jag att para Tyra våren 2010. Efter noga undersökningar och överväganden så bestämde jag mig för att Askimsvikens Lacoste nog skulle passa fint som pappa till Tyras första kull. Tyra visade sig vara sin mors dotter. Allt från parning till valpning och även att ta hand om sina små gjorde hon med glans. Dessvärre visade det sig att Tyras förstfödde hade ett medfött hjärtfel som inte diagnostiserades förrän han var 7 veckor. Så sorgligt att behöva låta en 7-veckorsvalp få somna för gott. Även Tyra sörjde men återhämtade sig snabbt.


Med facit i hand så märkte jag tidigt att allt inte var som det skulle med förste valpen. Tyra skrek när hon födde honom, även Tyras mor Fjollan skrek när hon födde, men detta skrik var annorlunda och Tyra tog inte till sig valpen direkt vilket jag aldrig varit med om. Och han hade svårt att börja dia när vi la till honom. Stor skillnad mot valp nummer två (som sedan blev min Dina) och de övriga. Efter några dagar såg jag med blotta ögat att alla valpar utom en hade vuxit mycket mer. Men 1:an hängde med, ökade i vikt om än långsamt... men som sagt; med facit i hand hade han inte behövt bli 7 veckor och borttingad...


Det är alltid mycket smärtsammare när en ung individ måste sluta sina dagar. Två stycken ur F-kullen har fått lämna sina ägare detta året endast drygt 3 år gamla. Fine Fabian och Fine Franz "Loke". Mina varmaste tankar till deras familjer. Från min första kull fick "Rally-Sally" "Salsa" Fina Rossinas Barbarina nästan 10 år flytta till de saligas ängder, tack världens bästa matte Anki för allt du givit Salsa. Och mitt hjärta gråter med Catrin som var tvungen att säga farväl till Disney af Smejlycka som bara blev 4½ år gammal... 


I våras åkte jag till Läckeby djursjukhus med Doris för att träffa en veterinär som intresserat sig extra för borrelia hos framförallt berner sennen. Jag tyckte nämligen att Doris symtom svarat positivt på penicillinet ronaxan som man ger mot fästingsjukdomarna borrelia och anaplasma, men Doris blodvärde fortsatte bara att sjunka... Nya blodprover togs och varenda blodkropp räknades och tittades på under mikroslop...IGEN och även ett ultraljud på Doris inre organ gjordes med avancerad ultraljudsapparat. Veterinären konstaterade att organen såg bra ut förutom en cysta på ena äggstocken som hon menade var ofarlig, den kunde på sin höjd rubba hormonbalansen. Hon tyckte dock att Doris blodvärden var lite för låga för att bara bero på Doris njurvärden som iofs var dåliga men inte så dåliga. Hon misstänkte parasiter i form av hakmask efter att ha räknat en viss sorts vita blodkroppar. Nu skickades avföringsprov in för analys av blod i avföring och parasitägg. Blod hittades men inga spår av hakmask. Doris avmaskades ändå i tre omgångar med axilur. Doris var hängig. När Tyras valpar besiktades precis efter midsommar så tog jag även nya blodprover på Doris... Dåliga nyheter. Doris blodvärden hade sjunkit ytterligare. Både jag och veterinären förstod att detta inte skulle hålla så länge till...


På kvällen ringde jag en djurhomeopat som en vän till mig hade god erfarenhet av. Doris och jag åkte dit. Irmeli (homeopaten) menade att Doris kropp inte kunde bryta ner gifter som alltid finns som biprodukter i vaccin, mediciner, avmaskningsmedel...som en helt frisk individ kan. Hon trodde också att en fästingsjukdom kunde vara del i sjukdomsbilden. Homeopatin letar dock inte efter diagnos utan homeopaten använder kunskap i samband med intuition för att hitta precis rätt medel för just den individen. Irmeli menade att jag skulle byta foder och ge Doris färskfodret Nordics som är ett nedfryst komplett färskfoder. Det innehåller inga tillsatser eller är preparerat som torrfoder är. Jag kände att jag inte hade något att förlora. Doris åt i princip inte sitt specialfoder som avlastade hennes njurar över huvud taget. Doris skulle få det så bra det gick så länge hon nu orkade vara med mig. Doris älskade färskfodret vilket kändes positivt. 


Irmeli menade att hunden skulle ta homeopatmedlet självmant och därmed dosera själv. Homeopatmedel är rent krasst energi förpackat i sockerpiller som upplöses i vatten. Doris var inte så pigg på att ta sitt homeopatmedel. 


En fredag i juli när jag kom hem efter att ha varit iväg några timmar så hade Doris ont. Hon pep och sprang ut till bilen och hoppade in och där satt hon. Hon ville inte lägga sig och hon ville inte hoppa ur bilen. Hon mådde inte bra och verkade ha ont men jag visste inte var. Jag gav henne mat i bilen och hon åt men ville inte ha vatten. Jag undrade om det var nu det var dags för Doris?? Skulle jag åka till veterinären så kunde dom ge henne rimadyl och sen avvakta, jag ville inte ge Doris rimadyl. Jag fick djurkommunikatören och healern Fatima Berggren rekommenderad. Jag ringde Fatima som genast tydligt fick kontakt med Doris när jag bara pratade med Fatima i telefon. Vi fick komma samma kväll så jag och Doris åkte till Stavsjö. Doris fick healing av Fatima som genast såg var Doris hade ont, det satt nu i bakdelen. Hon menade att Doris hade en kronisk infektion som hela tiden belastade Doris inre organ och muskler och gjorde att hon fick inflammation i musklerna och därmed ont. Fatima rensade Doris inre system med hjälp av healing och kinesologi och Doris fullkomligt sög i sig behandlingen i en timmas tid. Fatima hade aldrig behandlat en hund som så fullkomligt tog emot behandlingen under så lång tid, 10 min en kvart åt gången brukar räcka för hundar. Efter behandlingen känns det som träningsvärk i hela kroppen förklarade Fatima, så Doris skulle bli lite stel i några dagar men det skulle släppa och då skulle hon bli mycket bättre. Fatima sa även åt mig att förklara för Doris vad homeopatmedlet är bra för...så att hon vet varför hon ska ta det! Hade ju inte tänkt på det. Fatima gav även Doris ett homeopatiskt smärtstillande medel för de närmsta dagarna. Fatima förklarade för Doris att hon skulle ta det när hon hade ont och mycket riktigt! Nu tog Doris homeopatmedel! Jag förklarade bara vad det var bra för och då tog hon! Doris tar fortfarande sitt långtidsmedel. Just nu inte så mycket och bara varannan till var tredje dag. Jag erbjuder henne och hon tar när och det hon behöver.


Jag märkte tydligt redan följande dag att något positivt hade hänt med Doris. Och Doris har sen dess bara blivit bättre. I somras var Doris slemhinnor väldigt bleka. När man tittade på ögonens slemhinnor så var dom kritvita, hon blev aldrig rödögd. Idag ser Doris slemhinnor helt normala ut i mina ögon. Även Doris kan bli rödögd vilket för mig är ett smärre under! Doris har inte löpt än. Kanske beror det på cystan på äggstocken??? I vilket fall så har Doris tagits ner mycket i samband med löp så om cystan gör att hon löper mer sällan och mindre så tror jag det bara är av godo! Fatima menar att Doris inte kommer att löpa lika länge och mycket mer sällan fortsättningsvis och jag hoppas hon har rätt!?


För mig har Fatima och homeopatmedlen räddat livet på Doris. Jag tror inte Doris hade funnits idag om inte hon fått den hjälpen i somras. För just Doris har detta varit och är rätt behandling. Jag känner en stor tacksamhet och även trygghet i att ha lärt känna Fatima.


Av Tyras nu 5 valpar så har Dina stannat här på kenneln. Hon fyller snart 8 månader och är en pigg och glad bernertjej. Jag har börjat träna in lydnadsklass 1 momenten så smått och min ambition är att Dina och jag ska tävla i lydnad på rasspecialen i Karlskoga i början av juni. Ambitionen är också att försöka skrapa ihop tre förstapris så att Dina får en LP1 titel. Mellan 3½ och nästan 5½ månaders ålder hade hon en långkörare med magen som jag tror berodde på en parasit som heter giardia men avföringsprovet visade inga parasiter. Jag satte in ris och torsk och skolade sedan succesivt in henne på samma foder som jag ger Doris, Nordics färskfoder och gav henne homeopatmedel mot parasiter. Konstigaste magköraren jag varit med om. Speciellt som Dina med kullsyskon varit ovanligt stabila i magen. Vad som hjälpte och vad det var vet jag ju inte bara att hon nu funkar bra. Dina liksom Tyra får 50-50 färskfoder och alg-guttens torrfoder.


2010 är dessutom ett jubileumsår för kenneln. 10/10 -10 var det 10 år sen den första kullen såg dagens ljus här på kenneln. Och i år firade Berra (Guglielmo) och Elvira och vad jag tror Serlina (har inte hört från dom på flera år men tror att dom hade hört av sig om Serlina inte fanns) 10 år det datumet.


Tyra är just nu i sin värsta skendräktiga period och har en rad låtsasvalpar i soffan. Men nästa gång hon löper planerar jag att hon ska paras igen. Så förhoppningsvis blir det en kull valpar här på kenneln i sommar!


Jag känner idag en stor tacksamhet att kunna njuta av mina tre friska bernerflickor. Och har den senaste tiden kunnat släppa den gnagande oron som jag så länge haft, speciellt för Doris. Jag kan njuta idag utan att oroa mig för imorgon.


Så viktigt för allas välbefinnande! Jag önskar er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!//Emelie

 
ANNONS
 
Ingen bild

sandra

30 december 2010 14:11

De har varit ett är med mycket fart känns det som, på gott och ont. Året som kommer önskar jag dig/er ett lugnt och härligt år där allt bara flyter på i sin takt.
Gott nytt år till er från oss! Kramar

 
Ingen bild

Marie Carlsvärd

30 december 2010 15:03

Vilken fin årskrönika.
Helt fantastiskt att höra Doris historia. Skönt att hon trots allt mår så bra.

Vi ses imorgon Emelie, ska bli jättehärligt och vi ser jättemycket fram emot en härlig vintrig promenad.

KRAM /Marie

 
Ingen bild

Annsofie

30 december 2010 15:45

Tack för i år och tack för att jag fick vara med när Thyra valpade. En alltid lika underbar upplevelse att vara med . Behöver du min hjälp igen så vet du var jag finns. Mitt förra år slutade också i sorg när jag fick ta bort min älskade Ileach, Fjollans bror. Sedan förbyttes sorgen i spänd förväntan på en ny liten kille.På långfredagen föddes underverket för att sedan komma hem till oss i slutet på maj.
Vi får se vad framtiden för med sig, men min förhoppning är att han växer upp till en frisk och trevlig individ som kanske Dina fattar tycke för, vem vet?Det står skrivet i stjärnorna. Gott Nytt ÅR!

 
Ingen bild

Anki

31 december 2010 09:55

Ja, förra året var inget vidare. Rally Sally fick som sagt somna in. Och det gick ju så fort, så jag hann inte med riktigt. Även om hon nästan blev 10 år så kändes hon väldigt ung. Här i Mixdala går livet ändå sin gilla gång. Mätte Marit har blivit lite mer vuxen och mopsar sig till och med lite ibland mot andra hundar. Alva (cockerspanieln) har opererats för tumörer, som tyvärr var elakartade, men som inte hade spridit sig i alla fall. Prognosen var god enligt veterinären. Skaran av kissar har utökats med två små monster, men en har också försvunnit (veckan efter Salsa). Det blir nog en ny berner till sommaren. Ha ett gott slut på 2010 och ett gott nytt 2011.
Kramar från Anki

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Emelie - 1 augusti 2016 11:25

I fredags följde jag med min vän Christian för att hämta hans bernervalp Bernerbandens Emerson hos uppfödaren Birgitte.   Christian har jag lärt känna genom att han mailade mig för länge sedan när han skulle flytta hit till trakterna och ville få...

Av Emelie - 31 maj 2016 21:18


Nu när jag har fått veta diagnosen så är jag lättad.   Det har varit några dagar med oro här hemma. Det började i söndags. Hulda la sig på promenaden och ville inte gå vidare. Först när jag vände hemåt igen så knatade hon på. Hmmm tänkte jag och ...

Av Emelie - 3 april 2016 11:05


Bernern är en fantastisk ras. Men när rasklubben tydligt går ut med att och varför SH pre-testet från Antagene är det viktigaste avelsverktyget för sund avel av berner sennen, men det bara visar sig vara ord utan innehåll så blir jag minst sagt trött...

Av Emelie - 21 mars 2016 09:50

Så är det med livet. Men jag är ändå tacksam så länge vi och våra berner får vara friska. Vi vet alla att det viktigaste är hälsan. Men visst får man vara lite besviken när man planerar och så går det inte riktigt som man hade hoppats...    Emma ...

Av Emelie - 10 januari 2016 12:17

Jag skriver mer och mer sällan här i bloggen. Anledningarna till det är flera. En anledning är att jag har så mycket funderingar kring allt med berner och mina berner så det stockar sig, det är svårt att skriva ner allt här utan att verka mer än lovl...

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< December 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Blogkeen
Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se