Saknaden efter Doris tränger sig på. Ni som följt min blogg vet att turerna med Doris pågick under lång tid och med mycket oro. Redan i början av september -09 trodde jag Doris dagar var räknade. Men hon har flera gånger hämtat sig och har haft frisk aptit både på maten och livet förhållandevis länge med tanke på hennes dåliga värden. Men det går ju inte hur länge som helst med ständigt sjunkande blodvärden pga dåliga njurar.

Det var faktiskt mycket lättnad förknippat med Doris bortgång. Framförallt lättnad över att jag lyckades släppa oron och njuta av en levnadsglad Doris i nästan ett helt år och även en lättnad att det gick så fort från att Doris sprang i skogen med svansen i topp och åt sin mat med frisk aptit till en mycket trött Doris som inte ville äta längre. Avskedet blev lugnt, harmoniskt och så fint, Doris la sig ner och viftade på svansen tills hon drog sitt sista andetag.

Men allt eftersom tiden går kryper saknaden efter denna helt fantastiska hund sig på mer och mer. Inget jag kan värja mig emot. Men jag har fortfarande en stor tröst i att veta att jag fick bonustid som jag verkligen lyckades njuta av. Jag har väldigt många gånger fått lyckotårar i ögonen när jag sett på min sprudlande Doris under promenaderna de sista året. Och säkert har min glädje över henne även stärkt hennes levnadsglädje.

Men det är tomt med "bara" två bernerflickor. Och det känns som även framförallt Tyra saknar Doris.

Märks extra mycket som idag när Malva är här för några dagar. Malva smälter in här hemma direkt. Som att hon fyller en tom plats. Alla goda ting är tre...

Idag har jag varit och 1-årsvaccinerat Dina. Inte röntgat...än...men jag kommer nog inte kunna vänta så länge till...NYFIKEN! Hoppas, hoppas på bra resultat... Passade på att väga henne också. 32 kg bara. Och ändå tycker både veterinären och jag att hon är på gränsen till för hög i hullet. Men hon växer ju fortfarande så man får vara försiktig. Varken att ge henne för lite eller för mycket mat. Men jag försöker verkligen vara noga med att mina hundar inte blir för tjocka. 

Funderar även på ultraljud eller inte ultraljud på Malva... Man kan ju göra ultraljud efter fyra veckor. Men man brukar kunna se ganska tydligt efter 5-6 veckor om tiken är dräktig ändå...iallafall om där är några stycken. Så jag funderar på att avvakta med ultraljud någon vecka och bara göra om jag är tveksam om Malva verkligen är dräktig. Hoppas, hoppas att där är valpar. Tror på denna kombination.

Stefan hoppas också...

  Han har höjt staketet för att förhindra flickorna att hoppa ut till ankommande gäster...men som jag misstänkte....FÖRGÄVES. Detta konstaterades idag när Malva kom hit. Tyra och Dina flög över staketet direkt när bilen körde in. Jag är framförallt rädd att dom ska fastna och skada sig och som jag misstänkte så har risken för detta bara ökat. Var tvungen att mäta höjden på staketet där dom hoppade över. 150 cm högt. Dom hoppar inte över den lägre grinden (för där stod jag för att förhindra att dom skulle hoppa...) utan där spetsarna sticker upp...suck. Det är bara att hoppas att ingen gör sig illa...

Allt gott!//Emelie