Är precis hemkommen från Norrköping och en inofficiell utställning där. Vädret var väl sådär...regnade en del.

Jag ställde ut Dinas kullsyster Fina Rossinas Grace Kelly idag.

Kelly 16 månader.

Matte Catrin frågade om jag ville hjälpa henne med detta. Catrin är nämligen lite nervös att det ska gå åt fanders i ringen. Och den nervositeten är inte bra... Kelly är liksom sina kullsyskon glad och positiv men lite för mycket ibland. Det var ägaren till kullbrorsan Great Zorro som gav denna beskrivning på Zorro och jag tror mig kunna skriva att alla ägare till en Fina Rossinas G-"valp" kan skriva under på detta. Jag kan det definitivt med Dina i tanken. Jag har ju även fött upp och äger mamma Tyra...mormor Fjollan... Tyra har verkligen landat och upplevs nu som en riktigt lugn och sansad hund...iallafall bredvid sin dotter Dina  . Min oro jag skrev om gäller faktiskt Tyra, men jag har nog landat hyfsat bra och insett att det är rejält obefogat att dra på alla förtioelva cylindrarna.... Tyra har lite hosta. Hostan är "värst" om man nu kan använda sådana termer, på mornarna när hon sovit. Tempade henne i morse....38,2, alltså HELT normal frisk temp, aptiten är som vanligt väldigt god och jag märker INGENTING på hennes allmäntillstånd. Hon har med all säkerhet fått nåt litet halsvirus. Dina har INTE hosta...iallafall än. Men jag tror inte ens att Dina behöver bli smittad...det märks.

Min oro gäller cancern som är så överrepresenterad i vår ras, malign histiocytos, som ofta sätter sig på lungorna. Tyras halvsyster Bimbo var ju bara  5 år när hon drabbades av denna cancerform och dog....symtom lite lätt hosta...men även i kombination med att sakta men säkert tackla av rejält... Jag blir ju så orolig att detta ska vara början på slutet... Men men, jag kan resonera länge fram och tillbaka, det ska jag bespara er. Jag har just nu iallafall lugnat mig lite och tänker stoppa tanken där. Det är trots allt "bara" att avvakta och se. Ringer "min" veterinär imorgon i vilket fall och stämmer av. Misstänker starkt att han tycker att vi kan avvakta med blodprov och lungröntgen...

Men nu var det Kelly denna blogg skulle handla om.

Dagens inofficiella utställning var Kellys första utställning. Det kommer att bli åtminstone en inoff till innan vi ger oss in i den officiella karriären. Jag har träffat Kelly några gånger de senaste veckorna eftersom att dom varit med på dragträningarna och jag var inte det minsta orolig över att det skulle vara några problem i ringen...men lite nervös var jag allt, precis som man ska va. Känner igen Kelly så väl. Hon kan verkligen sprattla när man hanterar henne...och hon är verkligen stark. Men jag har nog också lärt mig genom åren hur jag ska hantera dessa sprattelfior...har fått "lite" övning... Catrin gick iväg när det var dags för Kelly och mig att gå in i ringen, så att Kelly inte skulle vilja dra ut ur ringen till matte...men nästa utställning ska vi INTE göra så. Om jag ställer Kelly då (Catrin kommer nog att vilja ställa Kelly själv snart) så ska Catrin få vara kvar utanför ringen. Kelly blev väldigt pipig och undrade var matte tog vägen, detta att matte försvann störde henne rejält. Men det är ju därför man ställer på inofficiell utställning! För att träna utställningssituationen på riktigt! Som namnet antyder så är resultaten inofficiella, alltså räknas dom inte. Det gick som väntat (av mig) väldigt bra i ringen. Kelly lät sig hanteras av domaren som kände igenom Kelly ordentligt. Inte ens en antydan till krumbuktande. Hon stod fint under hela bedömningen. Men hon pep hela tiden och tittade och tittade utanför ringen...vart tog matte vägen?? Kelly tog väl lite väl många hoppsasteg när vi sprang, men fick nog till några fina travsteg också då det stod att hon rörde sig väl i kritiken.

Kritik: 16 månader, något lätt huvud, under utveckling.
Bra hals, bra rygg, något öppen vinkel bak.
Bra fram, bra ben & tassar, tycker inte riktigt om miljön, rör sig väl, behöver träning.

Placering i Ökl: 3

Domare: Sickan Beckman

Det var tre tikar i Kellys klass. Kelly fick inget hp och kom sist...eller om man så vill 3:a, och då ska tilläggas att de två andra tikarna i Kellys klass är både  väldigt fina rasrepresentanter (känner dom väl  ) och 3 resp 5 år, alltså färdigvuxna, så vi hade ställt in oss på sista placeringen. Men med tanke på matte Catrins farhågor så gick det strålande! Men Kelly behöver tränas mer i miljön innan hon ställs officiellt. Men en till inoff är inplanerad och sen blir det en hel del träning med matte Catrin också.

Och nästa begivenhet för Kelly med kullsyskon är mentalbeskrivningen den 16 oktober. Och jag tror det kommer bli riktigt roliga beskrivningar....ska bli så kul att se och träffa er alla!

Allt gott  //Emelie