Jag funderar ju mycket kring detta med avel av naturliga skäl, då jag föder upp berner sennenhundar. Tankarna aktiveras ofta så här efter en utställning, speciellt en rasspecial. Vi har ju rekommendationer och regler från vår rasklubb som hjälp för oss i vårt avelsarbete. Vissa exteriöra fel är helt enkelt diskvalifiserande på utställning och hundar med sådana fel får inte gå i avel. Men dessa hundar kan leva utmärkta hälsosamma liv med sin familj ändå.

Jag tycker att det är viktigt att vi använder helt korrekta hundar i avel. Jag har valt att vara uppfödare för en ras, berner sennen, så jag ser en viktig mening i att förvalta och arbeta för våra olika raser. 

Exteriör är en del. Sedan har vi den mentala och fysiska hälsan. Hälsan, både mentalt och fysiskt väger dock tyngre i avelsammanhang för mig. Men vi har ett såpass stort utbud på exteriört korrekta hundar så det föreligger inga som helst problem för oss att ha vågskålen inställd på hälsa.

En viktig hälsomässig aspekt är också att vi håller inavelsgraden lågt. Detta är vi extremt duktiga på inom bernern. Mycket för att vi haft och har allvarliga hälsoproblem i rasen att kämpa mot, så vi har en hög medvetenhet om hälsan. Vi har tvingats till det den hårda vägen...både för hundarna och för oss uppfödare och ägare.

Det finns olika sätt att räkna ut inavelsgraden på. I vårt system på avelsdata på Skk så går beräkningarna fem generationer bakåt. Men vi har ett register för all världens berner som heter Berner Garde. Där har dom också börjat räkna ut inavelsgraden på våra berner. Där förkortas det coi. Dom räknar dock ut inavelsgraden hela vägen bak till 60-talet!!! Finns en viktig poäng där tycker jag... Detta var en anledning till att jag skrev min motion om en konsekvent låg inavelsgradsregel för valphänvisning...

Jag berättade ju om Sala i förra inlägget. Om hur Malva inte trivs i miljön och blir stressad och därför helt korrekt får ett lägre kvalitetspris. Mental hälsa är väldigt viktigt!!

Jag har ju mentalbeskrivit samtliga mina tikar som jag planerat ska gå i avel. Malva var ju tänkt att gå i avel. Men hon har inte bott här hemma utan jag placerade ut henne på sk halvfoder. Hon lever som en riktig gårdshund på en gård här i närheten. Familjen har små barn. Malva är en ytterst fungerande familjehund. Hon älskar barn. Det som jag och familjen upplever som lite överdrivet hos Malva är hennes vaktande. Hon skäller på folk och behöver ganska lång tid för att kolla in främmande som kommer till gården innan hon vill hälsa ordentligt. Dock är detta inte ett helt orastypiskt drag hos en gårdshund... MEN på en utställning som inte riktigt är en normal miljö för någon hundras, så är det allt för mycket intryck för en hund som Malva att hålla koll på. För Malva stänger inte av som många hundar klarar. Och Malva skulle också fixa det om vi miljötränat henne i sådana här miljöer från början.

På Malvas mentalbeskrivning så minns jag hur beskrivaren sa vid spökmomentet "Här ser ni en balanserad vakthund". Så rätt!! På sin mentalbeskrivning så ser vi att Malva har liiite mer agressivitet (hotbeteenden) än genomsnittsbernern. Hon är liiiite mindre social än medelbernern. MEN hon är nyfiknare och oräddare än genomsnittsbernern! Och eftersom hon är en nyfiken och fartig tjej så fick hon mer jakt än genomsnittsbernern. I min värld mäter inte MH:ts jaktmoment hundens jaktlystnad lika mycket som hundens lekfullhet...men det kan nog vara svårt att ha ett riktigt djur i ett MH...djurplågeri är väl inget vi främjar... Lekfullheten på ett MH mäts med viljan att ha dragkamp och springa och hämta en kampstock som kastas iväg. Det är inte så vanligt att berner har den typen av leklust. Men dom finns! Malva springer hellre och jagar en trasa ("kanin")

Malvas MH i diagram. Den röda linjen visar alltså medelbernern och det gröna fältet är Malvas värden.

Eftersom att vi inom bernern efterlyser mer nyfikenhet och orädsla hos våra berner så finns det på den punkten en mental anledning att låta Malva gå i avel...

Malva har även fått excellent på utställning så hon uppfyller även de exteriöra kraven för rasklubben (krav om minst VG på utställning för avel finns). Men av olika anledningar så har jag nu helt slutgiltigt lagt ner avel på Malva. Försökte som sagt för ett år sen. Men kunde inte försöka igen löpet efter då det visade sig att Malva inte var helt frisk efter parningen förra våren och förra löpet (november) var hon inte helt återställd. Nu känns Malva helt frisk. Hon blir 5 år nu i juni. Så detta löp som kommer i sommar är absolut sista chansen för Malva åldersmässigt. Men jag och ägarna känner för stor oro hälsomässigt. Jag skulle vilja se Malva helt frisk ett år först innan jag utsätter henne för en eventuell dräktighet. Speciellt som vi inte riktigt vet vad Malva lidit av. Men jag hoppas och tror att vi har en helt frisk Malva nu och måååånga år framåt!

Lite tankar så här på söndagsförmiddagen//Emelie