Ska inte neka till att många tankar just nu kretsar kring när Tyra ska löpa...när Dina ska löpa...om det blir valpar....osv. Jag är givetvis väldigt nyfiken på om och hur allt ska bli. Men hur mycket jag än funderar, så får jag inga svar på dessa frågor..."bara" att vänta och se tiden an... Och det är en positiv väntan och förväntan så jag klagar inte!

En väns berner har precis fått somna in....5 år gammal. Hennes symtom liknade väldigt mycket Doris symtom. Doris sjukdomsförlopp gick att följa här i bloggen....det blev ett långt förlopp. Väldigt jobbigt förlopp. Får jag välja så vill jag inte leva med en hund som jag vet kan dö när som helst igen.... För Doris tog det nästan 2 år från den dagen jag förstod att hon var allvarligt sjuk. Doris blev 5 år. Jag visste inte säkert vad Doris led av. Hennes njurvärden blev långsamt sämre samtidigt som hon hade ständigt sjunkande blodvärde. Jag lät obducera Doris men trots att hon hann komma in till SVA inom ett dygn så hann det bli för stora förändringar på Doris efter döden, så jag fick aldrig någon diagnos på Doris.

En annan vän förlorade häromdagen sin hund (ej berner) knall fall. Från att ha varit pigg och frisk tills hon dog tog det bara några timmar. En fruktansvärd chock för familjen.

Det är tungt att förlora sin bästa vän. Jag har sagt farväl till fyra älskade bernerflickor. Två av dessa var bara 5 år, Doris och Doris mamma Bimbo. Bimbos mamma Fjollan och Fjollans mamma Rossina blev båda 9 år.

Denna tavla hänger i vårt kök...fr v: Bimbo, Fjollan och Rossina som förevigades hos fotografen Ulla-Britt Skill februari 2005.

Rossina (th) är mamma till Fjollan (mitten) som är mamma till Bimbo (tv). Fjollan är även mamma till Tyra.

Denna bild tog jag på Doris den 17 oktober 2008...ett knappt år innan hon blev sjuk. Hon är här lika gammal som Dina är nu. Kortet togs någon timma innan vattnet gick när jag skulle föda Rickard. Minns så väl hur tungt det var att sätta mig på huk för at fånga Doris i rätt vinkel när hon kom farande!

Jag minns även Tyra på denna promenad. Tyra pep och verkade ha problem med något...hon höll sig nära mig istället för att rejsa omkring som hon brukade. När vattnet gick ganska direkt efter promenaden, så ringde jag efter min mamma som skulle vara hemma med Henrik och hundarna medan Stefan och jag var på BB. Jag minns hur jag tänkte känna igenom Tyra för att se vad som felades henne, men tänkte sedan att just nu kan jag inte göra något, ringa eller åka till veterinären...jag var ju tvungen att åka till BB...jag skulle ju föda barn!

Det lite märkliga var att Tyra hade haft riktigt ont samtidigt som jag hade riktigt ont på BB (berättade mamma när vi kom hem)...men när Rickard var född och Stefan kom hem efter några timmar så var hon som vanligt igen!??? Ibland undrar jag över banden mellan mig och mina hundar. Hundars sjätte sinne verkar onekligen mer utvecklat än vårat...

Här en bild på Dina 15 veckor gammal

Ibland var det riktigt synd om Dina....

Eftersom att jag inte tagit några kort på flickorna idag så bläddrade jag tillbaka ett år...

Tyra och Dina för exakt ett år sen!

Allt gott!//Emelie