Lunchen avnjöts i ganska snabb takt då publiken var engagerad och frågade många bra frågor, så det var svårt att hålla tidsschemat. Så för att hinna hela dagens gedigna program, så fick lunchen bli lite kortare än planerat.

Detta är mitt första Hälsosymposium som jag kunnat delta på. Förra gången (2013) hade jag min "Må bra med Bach"-helg i Medevi. Gången innan så var det något annat. Men denna gång bokade jag in detta tidigt. Extra roligt för mig då det var i Finland och jag då äntligen fick träffa Leena (uppfödaren till Hulda och Heros pappa) som jag fått så bra kontakt med.

Finska kennelklubben verkar för att hjälpa uppfödare

Först ut efter lunch var Kirsi Sainio som berättade hur Finska kennelklubben arbetar för att hjälpa uppfödare i sitt arbete. Finska kennelklubben är den äldsta av de nordiska kennelklubbarna, den svenska kom till några månader senare... Hon talade bland annat om intresse att samarbeta ännu mer, först och främst med de andra nordiska kennelklubbarna. Och visst vore det gynnsamt med gemensamma hälsoregister och avelsstrategier, speciellt nu när gränserna suddas ut mer och mer när det gäller val av avelskombinationer. 

Detta med att man vill förbättra kommunikationen och öka samarbetet internationellt mellan klubbar genomsyrade hela symposiet. Och med hjälp av dagens möjligheter med internet så förenklas kommunikationen över gränserna och även att sprida information och diskutera underlättas. Personligen ser jag inte att sociala medier bara är av ondo, finns mycket positiva möjligheter att sprida rätt information med hjälp av sociala medier också. Gäller att använda dem på rätt sätt och sålla med rätt filter. 

Franska SH pre-testet, genetiskt risktest för Histiocytärt Sarkom (HS)

Så var det dags för Dr Benoit Hedan att presentera valideringen och var de befann sig i den fortsatta forskningen om det franska gentiska risktestet som mäter mängden anlag för att utveckla/nedärva Histiocytärt Sarkom (HS). Även flera andra tumörsjukdomar har med dessa anlag att göra. Det är inte många genetiska tester på marknaden som har kommit så här långt i validering och utvärdering som det franska SH pre-testet har gjort, menade Brenda Bonett, veterinär och professor i epidemiologi.

Benoit inledde sitt föredrag med att förklara hur de hade spårat i vilka kromosomer anlagen för HS ligger hos Berner. Detta genom att studera individer från samma familj. Man fann framförallt en kromosom som inverkade, men där finns flera som påverkar.

På grund av tumörsjukdomar så lever inte Berner så länge som de egentligen borde i förhållande till sin storlek. Detta visar verkligen på hur viktigt det är att i aveln strategiskt arbeta mot tumörsjukdomar. Forskningen har också visat att det endast är Bernern av de fyra sennenraserna som är affekterad av HS. Benoit förklarade också att det är olika kromosomer det fokuseras på i det franska jämfört med det tyska risktestet för HS, så resultaten kan därför skilja sig mellan de två testerna. 

Histiocytärt Sarkom är den vanligast förekommande tumörformen som Bernern drabbas av och den är oftast väldigt aggressiv och därmed svårbehandlad. Den är mer aggressiv hos Berner än hos Flat coated retriever som också har denna cancerform i rasen och som det forskas på i Tumörprojektet här i Sverige. Detta för att HS oftare uppträder som knölar på huden hos Flatarna och då kan upptäckas och plockas bort i ett tidigare stadium innan cancern hunnit börja sprida sig. Hos Berner så uppträder HS oftast på de inre organen som mjälte och lungor och blir då svårare att upptäcka på ett tidigt stadium och spridningen genom lymfsystemet är ett faktum. På Berndt Klingeborns fråga om varför det är så att HS är mer aggressivt hos Berner jämfört med hos Flaten så svarade Benoit att det troligen beror på var anlagen för HS ligger (i vilken/vilka kromosomer), var lokalt HS uppträder hos hunden. Benoit menade att forskarna fortfarande bara tittar på toppen av ett isberg, än finns mycket att upptäcka när det gäller genetiken bakom HS och andra tumörsjukdomar. 

Givetvis är denna forskning väldigt gynnsam även för humanmedicinen, men en anledning till att det är möjligt att validera SH pre-testet är just att det finns ett stort antal diagnostiserade fall av HS inom Berner och man har då möjlighet att validera SH pre-testet mot ett tillräckligt stort underlag. Inte minst tack vare att franska Bernerklubben (AFBS) har bidragit genom att motivera franska Bernerägare att bidra forskningen med material. Och sedan har blodprover skickats från flera länder i Europa och nu även USA, så SH pre-testet är nu validerat för hela Europas och USAs Berner.

Ordföranden i AFBS, Joëlle Bardet har varit med på hela resan sedan 2002 då forskningen inleddes och arbetar fortfarande aktivt med att hjälpa till med att samla in information för att bistå forskningen. Jag fick även möjlighet att prata kort med Dr Catherine André (forskare bakom SH pre-testet) efter föredraget och hon framhöll verkligen hur viktigt det var för forskarna att testet var ordentligt validerat INNAN det såldes genom företaget Antagene (som tillhandahåller SH pre-testet).

Valideringen gjordes genom att de tittade på ett visst antal prover från Berner med HS och prover från friska Berner över 10 år. Riskgrupperna är indelade så att A=lågrisk, B=medelrisk och C=högrisk. De fann då att av de Berner som hade HS så låg 6,25% i riskgrupp A, 33,75% i riskgrupp B och 60% i riskgrupp C. Av de friska Bernerna 10+ år så var fördelningen att 30,16% låg i riskgrupp A, 47,62% i riskgrupp B och 22,22% i riskgrupp C. Detta visar att alla Berner riskerar att insjukna i HS men att risken varierar beroende på i vilken riskgrupp Bernern ligger i. 

Sedan 2012 har Antagene testat 757 Berner med okänd fenotyp.

Av dessa så är fördelningen 22% A, 44,4% B och 33% C. Av 32 testade friska Berner 10+ så ligger 46,9% (15 stycken) i A, 37,5% (12 stycken) i B och 15,6% (5 stycken) i C. Detta visar att även en C-testad har en chans att bli en gammal Berner (10+).

I samarbete med AFBS så har man hittills testat 112 valpar från 18 kullar i olika kombinationer.

Här ser man att även A+A kan producera avkommor som hamnar i riskgrupp C liksom att C+C kan producera avkommor som hamnar i riskgrupp A. Detta visar igen att alla Berner bär anlag för HS men alltså olika mycket. Sedan hur anlagen möts i olika kombinationer är givetvis svårt att förutse, men man kan ändå tydligt se en trend.

4 av de undersökta kullarna med totalt 22 valpar var efter kombination C+C

Chansen att få valp med index A i en sådan kombination är inte så stor men den finns, 4,5% av valparna hamnade i riskgrupp A. 41% i riskgrupp B men riskgrupp C var ändå störst med 54,5%.

2 kullar med totalt 23 valpar var från kombinationen B+C

Fortfarande är underlaget litet, men trenden visar inte på så mycket större chans till att få valpar med index A, 4,4% av valparna hamnade i A. 43,5% i B och även här hamnade de flesta i riskgrupp C, 52,1%.

6 kullar med totalt 29 valpar var efter kombinationen A+C.

Här är fördelningen 7% A, 58,5% B och 34,5% C.

Benoit visade att fördelningen i kullarna kunde variera väldigt mycket. Tiken och hanen i olika kombinationer är olika kompatibla när det gäller anlagen för HS (liksom när det gäller alla andra sjukdomsanlag som finns i rasen). Han tog upp två olika kullar efter kombinationen B+C som exempel:

I den första kullen med 11 valpar så hamnade 10 stycken av valparna i riskgrupp C och endast 1 i riskgrupp B. I den andra kullen med 12 valpar hamnade endast 2 i riskgrupp C, 9 i B och 1 i A.

Nu utvecklar dom ett verktyg HSIMS (Histiocytic Sarcoma Index Mate Selection) för att kunna beräkna hur fördelningen procentuellt kan komma att se ut efter en kombination efter 2 specifika, SH pre-testade föräldrar. Detta för att det är så viktigt för rasens hälsa att behålla den genetiska variationen och därför vill man inte att avelsdjur med SH pre-test C ska uteslutas helt ur avel då det rör sig om lite drygt 30% av den totala populationen.

SH pre-testet är nu validerat för hela Europas och USAs Berner. Forskningen fortsätter och fler prov behövs för den fortsatta forskningen.

Uppdatering om Berner-IWG (Berner International Working Group)

Sedan var det dags för Berner-IWGs ordförande Martha Cehrs att sammanfatta fredagens möte. Ni kan läsa om det mötet här.

Genetisk forskning på hundar

Prof Hannes Lohi, Finland, visade på hur man i Finland forskar på hundar för att upptäcka olika genetiska mutationer. De har en stor genbank med prover från hundar av olika raser med olika symtom. De har utvecklat ett gentest i Finland som heter MyDogDNA.

Jag måste ärligt tillstå att detta test inte intresserar mig så mycket, då det inte alls är relaterat till Bernerns hälsoproblem. Forskningen i sig är väldigt intressant, men just nu får jag uppfattningen att syftet med forskningen är att få kunskap INTE att lösa hälsoproblem hos i detta fall rasen Berner sennen. Hans föredrag låg dessutom otacksamt nog sist efter en extremt mättad dag med intressanta föredrag. Det finns en gräns vad en ärthjärna som min klarar av  att ta in av information under en och samma dag.

Jag personligen var mest intresserad av att lära mig mer om den tyska (SSV:s) forskningen och deras genetiska tester och fransmännens SH pre-test. Dessa två forskargrupper fokuserar verkligen på Bernerns akuta hälsoproblem som är den extremt låga livslängden, huvudsakligen p.g.a de ärftliga tumörsjukdomarna där HS dominerar. 

Jag hoppas verkligen kunna delta på nästa Internationella Hälsosymposium för Berner som alltså går av stapeln 2018 i Nederländerna utanför Amsterdam. Men innan dess så hoppas jag att den internationella kommunikationen och samarbetet mellan klubbarna utvecklas ännu mer! Det har jag stor tilltro och hopp om!

Jag vill även tacka Finska Sennenhundklubben som har arrangerat och genomfört detta Hälsosymposium och 50-årsjubileum på ett alldeles förträffligt sätt!!!

  //Emelie

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I fredags följde jag med min vän Christian för att hämta hans bernervalp Bernerbandens Emerson hos uppfödaren Birgitte.   Christian har jag lärt känna genom att han mailade mig för länge sedan när han skulle flytta hit till trakterna och ville få...

Nu när jag har fått veta diagnosen så är jag lättad.   Det har varit några dagar med oro här hemma. Det började i söndags. Hulda la sig på promenaden och ville inte gå vidare. Först när jag vände hemåt igen så knatade hon på. Hmmm tänkte jag och ...

Bernern är en fantastisk ras. Men när rasklubben tydligt går ut med att och varför SH pre-testet från Antagene är det viktigaste avelsverktyget för sund avel av berner sennen, men det bara visar sig vara ord utan innehåll så blir jag minst sagt trött...

Så är det med livet. Men jag är ändå tacksam så länge vi och våra berner får vara friska. Vi vet alla att det viktigaste är hälsan. Men visst får man vara lite besviken när man planerar och så går det inte riktigt som man hade hoppats...    Emma ...

Jag skriver mer och mer sällan här i bloggen. Anledningarna till det är flera. En anledning är att jag har så mycket funderingar kring allt med berner och mina berner så det stockar sig, det är svårt att skriva ner allt här utan att verka mer än lovl...