Oro är något jag fått tillfälle att konfrontera en hel del genom åren med mina älskade bernerflickor. Jag vill nog påstå att jag lärt mig hantera den bättre och bättre. Men ibland stöter man på prövningar...

Att knölen i Tyras urinblåsa visade sig vara elak har gjort att ett visst ältande satts igång... Men jag både äter och sover helt ok, så jag vill påstå att jag är värd en klapp på axeln...

Jag har fått PAD-svaret skriftligt. Och som dom kunnat se av sin analys (som jag har stor tilltro till) så är allt borta och prognosen god. Men dom garderar sig med ord som "förhoppningsvis", "till synes" och "inga tecken"....för tumören är ju av elak karaktär och cancer är en lömsk sjukdom. Givetvis finns där en risk att dom har missat något...

Men min första känsla var att detta kommer att bli bra. Så jag jobbar vidare med att landa i den känslan. Livet bjuder inga garantier. Tvärtom. Livet är fullt av överraskningar....vissa gör ont. Men att gå och ha ont pga oro för att det värsta ska hända är ju bara att förlänga det onda! Och att ha ont när allt är bra känns som ett slöseri som jag inte har råd med!

Glädje och kärlek...

Hulda

Dina

Tyra som nu är helt urfälld!

Ett sommarminne. Tyra och lilla Hulda...

Allt gott!//Emelie

I morse ringde jag till veterinären som opererade Tyra och som skickat in vävnad för analys.... Och det visade sig att provsvaret låg i opererande veterinärs fack, men hon var sjukskriven...hur länge det har legat där vet jag inte?? Sköterskan fick inte läsa upp svaret, måste vara en veterinär som gör det. Vid halv två ringde så äntligen en annan veterinär...

Det var inte riktigt det svaret jag önskade, men ändå positivt... Det var elak form av cancer som växte i Tyras urinblåsa. Namnet har jag glömt, men jag kommer att få PAD-svaret skickat till mig. Det goda i svaret var att "den kliniska prognosen är GOD då cancern var väl avgränsad". Jag tror verkligen att vi vann över cancern denna gång. Det är det jag fokuserar på. Och jag tackar alla lyckliga stjärnor och skyddsänglar som hjälpte till så att vi upptäckte denna lilla förändring i så god tid! Och tack till veterinärerna som hjälpte stjärnorna och änglarna att upptäcka och få bort knölen!

En del av vävnaden från knölen kommer att skickas till SLU:s biobank för Tumörprojektet! För det är nämligen så att dom vill ha vävnad från tumörer också, inte bara blod!!! Jag har även bett både Berndt Klingeborn, vårt avelsråds ordförande och Susanne Gustafsson som har hand om proverna på SLU att förtydliga informationen både på formulären på SLU:s hemsida men framförallt på SShK:s hemsida om hur vi kan bidra till Tumörprojektet. Jag uppdaterar nu både vårt Hälsoregister och hälsoformuläret på SLU:s hemsida med PAD-svaret.

Det känns minst sagt angeläget att vi får in ordentligt med underlag (blod och biopsier med bifogad hälsoinformation) till forskningen om Tumörsjukdomarna som förkortar så många av våra kära berners liv så snart som möjligt!

Tyra-cancer 1-0!!

Allt gott!//Emelie

Det blir inte så ofta uppdaterat här i bloggen. Detta för att jag har många järn i elden just nu. Hela tiden en balansgång så att jag hinner med allt jag vill. Jag känner också behov av att dra ner på tempot. Behöver ladda batterierna någon gång också.

Tyra mår bra sedan länge. Jag var dock lite snabb med att ta bort hennes skyddande kroppsstrumpa och tratt... Detta resulterade i att både hon och jag misstänker även de andra två, slickade på såret som då blev irriterat. Det såg rött och fult ut men det vätskade inte och Tyras allmäntillstånd har aldrig varit påverkat. Men jag fick backa bandet och har sedan dess varit stenhård med att även ha tratt på förutom kroppsstrumpan när jag inte haft henne under uppsikt.

Hennes provsvar på den lilla knölen i urinblåsan har jag inte fått än, men vad jag förstår så har veterinären fått det....jag får ringa på måndag... Lite nervöst är det, även om jag är ganska bra på att hålla oron stången....

Annars så har Dina kört igång att löpa. Jag kommer nog att para Dina igen, men det blir inte detta löp. Kanske nästa löp om allt klaffar....beräknar att hon löper i juni nästa gång. Märkte idag att även Tyra börjat löpa. Tyra är nu i sluttampen av fällningen och ser ganska skabbig ut.

Tyra (urfälld) och Dina (i full päls) på dagens promenad.

Hulda har inte börjat löpa. Dina löpte första gången vid 10 månader, men annars så brukar mina flickor passera året innan de löper första gången....vi får väl se?? Dom drar ju gärna igång varandra...

Full fart på "lilla" Hulda....jämfört med mor och mormor så ser Hulda stor ut....men på utställningen i Göteborg så tyckte domaren att hon var liten.... Allt är väl relativt, men jag tror hon kommer att landa på en medelhöjd på ca 62 cm i manken och hon ser väldigt proportionerlig ut i mina ögon. Betydligt grövre i stomme och huvud än sin mor och mormor...

Hulda 8½ månad

Hon hittar på saker denna dam. Igår när jag släppte ut flickorna för att klä på mig och Rickard för promenad, så visade det sig när vi kom ut att plasttunnan på bron var vält. Däri låg en full läskflaska och en full baginbox.... Båda dessa var sönderbitna och nu tomma... Det mesta hamnade nog i snön....men Hulda luktade allt lite vin och var lite odrägligare än vanligt på promenaden tyckte jag...och det tyckte nog både Dina och Tyra.... Inga större men iallafall...

Idag fick kameran följa med på promenaden för en gångs skull....var ett tag sen....

Vad bra att jägarna lagt ut morötter till oss stackars svältande bernerflickor...

Dina

Tyra

Hulda

Snö är härligt! Dina och Hulda

Mamma Dina och dotter Hulda

Mormor Tyra och Hulda

Hulda tv och Tyra th

Dina

Dina, Rickard och Henrik

Allt gott  //Emelie

har varit på stor tillställning i dagarna två i Göteborg. 8 månader gamla så har dom ställts på hundmässan My Dog. Jag är såååå stolt över dessa två. Det är en tuff miljö för hundar och inte minst för 8 månaders valpar. Dom hanterade miljön och utställningssituationen över förväntan båda dagarna. STOLT UPPFÖDARE!!!!

Hero är precis som en 8-månaders bernerkille ska vara enligt min uppfattning. Inte bara domaren log åt denne nyfikne glade kille  

Hero säger hej till domaren första dagen.

Heros kritik första dagen för den danska domaren Birgitte Gothen:

8 månader, bra ögon och bett, ganska lovande huvud, utmärkt hals och front, bra vinkling, bra benstomme, ganska bra rörelser men mycket valpig, behöver träning.

Hero placerade sig som 3:a av 4 hanvalpar.

Håll kvar glädjen Hero har i ringen Sandra! Det gör inget att han hoppar och skuttar, han kommer att trava tids nog. Viktigare att han inte tröttnar. Det ska vara kul!!!

Hero 8 månader

Heros kritik andra dagen för den irländske domaren John Muldoon:

Nice puppy, body size. Nice dark eyes, good teeth. Nice bone. Good pigment. White tips and good tail. Nice coat. Moves well.

Denna dag var det bara två hanvalpar. Hero kom som nummer två. Hero utvecklas perfekt i mina ögon. Hanar är ofta lite senare än tikar. Jag föredrar att dom växer långsamt. Sandra håller Hero i perfekt hull. Hero har ett helt underbart sätt. Han möter sin omvärld med nyfikenhet och glädje!

Hulda visade sig som ett proffs! Jag är så tacksam för Susies lektioner! Guld! Huldas kritik första dagen:

8 månader, liten, lovande huvud, bra ögon, öron och bett. Utmärkt vinkling, lovande kropp, bra rörelser och svans.

Hulda placerade sig som 3 av 6 tikvalpar. 

Hulda några dagar innan Göteborgsresan

Huldas kritik andra dagen är bitvis väldigt svårläst. Jag har fyllt i som jag tror på ett ställe, det är markerat med rött.

Nice head and body. Nice dark eyes, very close movements in back. Keep coat in lovely condition. Nice sized body.

Hulda placerade sig som 2 av 5 och fick HP.

Den irländske domaren var vänlig men det märktes att han var rädd att skrämma hundarna, han närmade sig med en viss tveksamhet. Det märktes på Hulda som jag märkt kommit in i den berömda spökåldern och kan visa misstänksamhet mot framförallt män i vissa situationer. Men hon avreagerar snabbt. Och tack vare att vi tränat utställningsmomentet och jag inte hade gett Hulda någon frukost, så stod hon som en staty och tittade på min hand där jag hade en köttbulle när domaren tittade på tänder och kände på henne! Så underbart!!!

Det var i princip omöjligt att hänga med i vad som hände i ringen, än mindre ta kort. Hulda och Hero höll sina mattar sysselsatta...minst sagt. Jag lämnade min stol en kort sekund...

Hulda kröp upp direkt...

Men jag kunde inte låta bli att ta kort på bästa hane-konkurrensen första dagen! Maffiga, stiliga killar!

Min personliga favorit Theo, Berningtons Widunder i stamtavla blev bästa hanhund på fredagen. GRATTIS!!

Han blev sedan BIM (Bäst i motsatt kön). BIR (Bästi rasen) blev Nökelbyåsens X-it.

Jag lärde känna en trevlig norska som ställde sin härliga veterantik Dale Gudbrands Dee dee. Hon blev 4 bästa tik och BIM veteran första dagen och 2 bästa tik och BIR veteran andra dagen. GRATTIS!! Kul att knyta nya kontakter! Suddig bild tagen med mobilen....kameran var i bilen...

Det var två trötta hundar med lika trötta mattar som kom hem efter första dagen på My Dog. Vi sov 2 timmar allihop och sedan tog Sandra ett skönt bad!

Vi bodde jätte trevligt med hundarna på Nääs folkskola Bed and Breakfast! Dom har även hundpensionat. Rekommenderas varmt!

Det var verkligen en lyckad helg! Mysigt att umgås med Sandra och Hero i två dagar, tusen tack för denna gång!

Allt gott!!//Emelie