Livet på Fina Rossinas kennel

Alla inlägg under november 2012

Av Emelie - 30 november 2012 14:57

Fredagar är väl mysiga! Och snö på det lättar upp ytterligare. Passar ju fint inför första advent! Jag vikarierar som klarinett och saxofonlärare onsdagar och fredagar fram till jul. Jag spelar ju egentligen  men känner faktiskt att jag kan hjälpa till ändå. Hoppas även eleverna känner så...


Efter förmiddagens lektioner så gick jag en prommis med flickorna.

Dina

 

På söndag är det första advent och då ska jag spela i Godegårds och Västra Ny kyrkor.

Dina

     

Tyra har fått lite päls iallafall.

   

Dina har fått desto mer.

 

Tyra

 

Henrik tycker detta med snö är himla kul! Snowracern åkte fram direkt!

   

Dina

 


Ha en mysig första advent hälsar tomten!

 


  //Emelie






ANNONS
Av Emelie - 29 november 2012 12:03

Efter en höst med regn, regn och åter regn efter en sommar med regn, regn och åter regn så var nog snön extra välkommen. Mörker och regn är inte direkt inspirationshöjande. Även om det idag är lika mörkt så lättar ju snön upp en del....dock inte tillräckligt för att få ordentlig skärpa i fartbilderna.


Snö...bernerns rätta element...

   


Ännu inget löp...men nu håller jag tummarna för att Tyra kniper ett tag till...av flera skäl...


Dina

       


Allt gott!//Emelie

ANNONS
Av Emelie - 27 november 2012 14:26

Ska inte neka till att många tankar just nu kretsar kring när Tyra ska löpa...när Dina ska löpa...om det blir valpar....osv. Jag är givetvis väldigt nyfiken på om och hur allt ska bli. Men hur mycket jag än funderar, så får jag inga svar på dessa frågor..."bara" att vänta och se tiden an... Och det är en positiv väntan och förväntan så jag klagar inte!


En väns berner har precis fått somna in....5 år gammal. Hennes symtom liknade väldigt mycket Doris symtom. Doris sjukdomsförlopp gick att följa här i bloggen....det blev ett långt förlopp. Väldigt jobbigt förlopp. Får jag välja så vill jag inte leva med en hund som jag vet kan dö när som helst igen.... För Doris tog det nästan 2 år från den dagen jag förstod att hon var allvarligt sjuk. Doris blev 5 år. Jag visste inte säkert vad Doris led av. Hennes njurvärden blev långsamt sämre samtidigt som hon hade ständigt sjunkande blodvärde. Jag lät obducera Doris men trots att hon hann komma in till SVA inom ett dygn så hann det bli för stora förändringar på Doris efter döden, så jag fick aldrig någon diagnos på Doris.


En annan vän förlorade häromdagen sin hund (ej berner) knall fall. Från att ha varit pigg och frisk tills hon dog tog det bara några timmar. En fruktansvärd chock för familjen.


Det är tungt att förlora sin bästa vän. Jag har sagt farväl till fyra älskade bernerflickor. Två av dessa var bara 5 år, Doris och Doris mamma Bimbo. Bimbos mamma Fjollan och Fjollans mamma Rossina blev båda 9 år.

Denna tavla hänger i vårt kök...fr v: Bimbo, Fjollan och Rossina som förevigades hos fotografen Ulla-Britt Skill februari 2005.

 

Rossina (th) är mamma till Fjollan (mitten) som är mamma till Bimbo (tv). Fjollan är även mamma till Tyra.


Denna bild tog jag på Doris den 17 oktober 2008...ett knappt år innan hon blev sjuk. Hon är här lika gammal som Dina är nu. Kortet togs någon timma innan vattnet gick när jag skulle föda Rickard. Minns så väl hur tungt det var att sätta mig på huk för at fånga Doris i rätt vinkel när hon kom farande!

 

Jag minns även Tyra på denna promenad. Tyra pep och verkade ha problem med något...hon höll sig nära mig istället för att rejsa omkring som hon brukade. När vattnet gick ganska direkt efter promenaden, så ringde jag efter min mamma som skulle vara hemma med Henrik och hundarna medan Stefan och jag var på BB. Jag minns hur jag tänkte känna igenom Tyra för att se vad som felades henne, men tänkte sedan att just nu kan jag inte göra något, ringa eller åka till veterinären...jag var ju tvungen att åka till BB...jag skulle ju föda barn!


Det lite märkliga var att Tyra hade haft riktigt ont samtidigt som jag hade riktigt ont på BB (berättade mamma när vi kom hem)...men när Rickard var född och Stefan kom hem efter några timmar så var hon som vanligt igen!??? Ibland undrar jag över banden mellan mig och mina hundar. Hundars sjätte sinne verkar onekligen mer utvecklat än vårat...


Här en bild på Dina 15 veckor gammal

 

Ibland var det riktigt synd om Dina....

 


Eftersom att jag inte tagit några kort på flickorna idag så bläddrade jag tillbaka ett år...


Tyra och Dina för exakt ett år sen!

 


Allt gott!//Emelie








Av Emelie - 25 november 2012 13:07

En vecka sen sist jag skrev här. Kameran har ofta ledigt nuförtiden. Oftast gråväder och om solen dristar sig att titta fram så gäller det att passa på de få timmar den är framme och det är ju inte alltid man har möjlighet till det.


Tyra börjar pälsa på sig igen och jag undrar förstås när hennes löp kommer igång. Nu har det hunnit gå två månader sen Dina löpte. Har ju varit lite rörigt med löpen här hemma. Dina har haft väldigt tätt mellan sina löp (3-5 månader) och Tyra försökte först hänga med, men insåg sedan att hon inte gjorde det och nu verkar hon istället ha förlängt sin löpcykel. Kanske blir det så att Tyra drar igång Dina igen....??? Isåfall hoppas jag att Tyra dröjer ännu någon månad... Dessutom så är december min absolut jobb-tätaste månad...och jag behöver inkomster. Men Tyras löpcykel står överst på prioriteringen nu. Och så får vi se hur det blir med Dinas löp...??? Jag planerar ju att para även Dina när hon kommer i löp nästa gång.


Vore skönt för mig om december hinner passera, men jag håller inte det för troligt....börjar leka med tanken om att fira jul i Finland...   och hur det upplägget skulle bli...??? Inget att planera redan nu...jag planerar en vecka i taget så får vi se...???


Personligen så känner jag inget tvång att behöva umgås med hela familjen samlad just på självaste julafton. Jag har ju förmånen att få spendera mycket tid med mina barn hela året. Jag skulle tom tycka att det vore lite skönt att fly ifrån julafton...vi får se vad mina bernerflickor har tänkt sig???


Jag har spelningar både julafton och julottan, så det "värsta" är att jag förlorar inkomst om det blir då...men??? Jag förlorar mer eller mindre inkomst när det än blir under december...OM det blir i december...


Huvudsaken är att flickorna är friska. Och det är klart att jag har funderat om det är något problem med Dinas livmoder eftersom att hon löpt så ofta, men jag upplever inte att hon har någon form av besvär, varken fysiskt eller psykiskt. Kanske stabiliserar hon sina löp med åldern? Hon verkar påverkas väldigt lätt. Senast drogs hon igång av att träffa Malva ett dygn innan Malva körde igång att löpa. Några dygn efter det så löpte även Dina. Vet givetvis inte om hon ändå hade löpt då...kan ju inte riktigt jämföra...


Ja...det är mycket spekulerande just nu. Men summa sumarum så verkar allt vara väldigt bra här hemma med flickorna så vi får väl se tiden an helt enkelt....


Dina har fått riktigt mycket päls och blivit ganska mycket kraftigare...lite för mycket extrahull, men inte bara det tror jag. Men nu är jag riktigt snål med Dinas portioner. Att hålla tikar i jämnt bra hull är inte lätt. Tyra kräver just nu mer mat än Dina så jag får se upp!

Dina

     


Allt gott!//Emelie


Av Emelie - 17 november 2012 18:37

Nästan så att jag börjar att fundera på att ta jägarexamen.... Inte för att jag vill jaga, men för att kunna ha ihjäl ett skadat djur om det skulle knipa....


Men känns inte som något jag kommer att ta tag i den närmsta tiden...troligtvis aldrig...


Idag fick hundarna följa med Stefan för att gå med i drev hos grannen. Men det hanns inte med.... Dom drevade första drevet utan hundar och stötte upp en älgko som en i jaktlaget sköt på...


Stefan ringde mig när dom spårat den första biten med Dina... Jag vill ju vara den som spårar med Dina!!! Men en annan granne hjälpte oss och tog hand om barnen och snart kunde jag få koppla spårlinan på Dina, Stefan gick med oss.


Älgen blödde rejält...vi såg mycket blod....men så avtog blodet...men Dina visste precis vart hon ville gå, men Stefan stoppade oss. Han befarade att det behövdes en ställande jakthund. Om älgen inte var tillräckligt skadad så skulle vi bara stöta den längre och längre bort...


Den bedömningen visade sig vara helt korrekt. Som tur var kunde en jägare med en av Östergötlands bästa ställande spårhundar komma...och han kom snabbt!


Dina fick ytterst motvilligt hoppa upp i bilen...hon ville ju jobba! Men jag fick gå med jägaren med hunden. Hans hund är en jakthund och jobbar bäst lös. Han hade sändare på hunden.


Vi hade markerat med snitslar i träd där vi senast sett blod och därmed avbröt spårningen med Dina. Hans hund spårade mer på vind så vi släppte den ganska snart. Den cirkulerade och kom tillbaka till oss. Men där vi avslutat spårningen med Dina så började hans hund jobba "på riktigt", då hans hund tidigare känt att där varit en hund och jobbat. Han hade både en sorts gps där vi kunde se var vi var och var hunden var på en liten skärm. Han kunde även med sin mobil ringa upp hunden och höra om den hade skall eller inte.


Efter en stund hörde vi skallet någon km bort vilket konstaterades på gps:en. Vi började gå mot skallet. Han förklarade att hunden skällde när den ställde älgen, om hunden var tvungen att springa så skällde den inte, men däremot om den gick långsamt. Han sa också att hunden aldrig kommer att släppa älgen förrän den var skjuten. Vi gick och gick....det är "ganska" blött i skogen nu...och jag hade redan några km i benen. Men detta ville jag inte missa!


Vi kom riktigt nära...men så var vi längre bort igen. Vi traskade på. Men så small det!! Nära! Hunden blev tyst....den skäller aldrig vid ett dött djur...så det bådade ju gott att den var tyst....eller riktigt illa.... Snart såg vi även två älgar passera nära oss...en tjur och en ko...var kon den skadade kon????


Hunden var tyst på samma ställe konstaterades på gps:en...


Vi hittade snart hunden som hade fullt upp med att rycka raggen av den dödade älgen som nu träffats rätt av den senaste skytten. Det började snabbt att skymma och vi kunde konstatera att älgen dödats i grevens tid...när mörkret faller blir det betydligt svårare....


När dom gjorde i ordning älgen kunde dom även konstatera att skottet som hade blött ymnigt till en början men sedan slutat blöda, tagit så att älgen troligtvis hade plågats till döds under natten...


Med Dina hade vi aldrig hittat älgen i tid. Det behövdes en ställande jakthund denna gång.


Duktiga hundar var dom båda två! Dina visade än en gång sin spårskicklighet, men tack och lov är hon ingen jakthund vilket behövdes idag.


Allt gott!//Emelie





Av Emelie - 16 november 2012 09:52

Hittade en bild på Dina nyfönad inför Salautställningen i mars 2012. Hon är här knappt 2 år, hon blev 2 år 3:e maj -12. Fin är hon min lilla Dina.

 

Här är hon inte lika välfixad...dessa bilder är också tagna i våras.

   


Just nu blir det inte så mycket träning med flickorna. Jag försöker lära in "backa" med Tyra vid matskålen ibland. Och det har jag gjort i flera månader....känns som att Tyra preciiiis börjar förstå vad detta ord kanske betyder....men vi har lång väg innan hon ska backa med vagn på och jag står bakom och kommenderar.... Men kanske nån gång....???

Här är jag lycklig.... Tyra och jag har precis kört godkänt arbetsprov 2 i Byske, augusti -12.

 

Vi nollade springmomentet...men kanske att vi kan lära oss det momentet också?? Men vi fokuserar just nu på 3:ans moment för att i framtiden klara arbetsprov 3 två gånger.... Men att vi kommit så här långt! Det trodde jag inte att vi skulle klara så snart! Bonus!


Hittade denna bild på Dina tagen i slutet av juli i somras...Dina har här preciiiiis börjat gilla läget med att dra vagn....

 

Knappt tre månader senare har även hon förvärvat AP-titeln och det med stor glädje att få dra och utföra uppgifter!!! Det trodde jag INTE!! Många bonus har det blivit för mig och mina flickor detta år!


Och det största bonuset är att få leva med två friska glada bernerflickor!

     

Efter de två åren med en sjuk (njursvikt och anemi pga ???) Doris och även Fjollan blev under dessa år drabbad av den fruktade cancern, malign histiocytos, och fick lämna mig. Fjollan blev dock lite över 9 år, vilket man ändå får vara tacksam för när man är bernerägare. Doris var sjuk sina två sista år, men fick ändå tack vare homeopatmedel och healing (min övertygelse) leva ett gott liv sina sista 10 månader innan hon dog 5 år gammal....


Jag njuter verkligen extra mycket av livet med dessa två just nu! Jag lever faktiskt inte i oro för när och om...utan jag är lycklig nu  

 


  //Emelie



Av Emelie - 13 november 2012 17:37

Idag har jag rensat lite bland gamla papper som samlats på hög. Papper jag inte riktigt vågat slänga men som jag ändå inte behöver....har mycket sådana papper. Lyckades slänga en del...men högen finns fortfarande kvar om än lite mindre nu...


Man hittar mycket minnen. Ett minne som högg till lite extra i hjärtat var ett gammalt kvitto från Hemköp i Torshälla.....


Jag var på Strömsholms djursjukhus med Fjollan (Tyras mamma). Fjollan var lite drygt 9 år och hon plågades mer och mer av en hosta. Jag var väl mest på Strömsholm för att bekräfta det jag misstänkte...cancer....


Jag gick runt på Strömsholm med Fjollan från undersökning till undersökning. Veterinärerna kunde inte till 100% säga att det rörde sig om en tumör, även om dom misstänkte det. Jag ville veta så säkert som möjligt och en sista undersökning bestämdes till dagen efter. Då jag misstänkte att det skulle bli Fjollans och min sista natt tillsammans så ville jag på inga villkor lämna Fjollan på Strömsholm. Sanna och Mattias, som då hade två av Fjollans döttrar; Etta från C-kullen (som nu lever gott tillsammans med en annan familj) och Rea (E-kullen) som fortfarande bor kvar där, lät mig och Fjollan bo hos dom.


Vi gick till Hemköp och handlade på kvällen. Minnena har etsat sig fast. Jag minns min Fjollan. Min lilla, lilla men ack så starka både till kropp och själ....Fjollan.... Min sista bild av Fjollan när hon går iväg med vårdaren för att sövas inför en sista skiktröntgen gör ont.....väldigt ont....finns en massa skuldkänslor.... Jag var ganska säker på att jag inte skulle låta väcka henne från denna röntgen. Jag ville veta....jag fick inget säkert svar, men veterinären och jag beslutade att tro på tumör och jag ville inte väcka Fjollan bara för att ta avsked....hon fick somna för gott....2009-12-08. Jag var med henne, men kanske skulle jag ha struntat i den sista undersökningen tänker jag efteråt??? Men det är svårt att göra "rätt" i dessa lägen. Hur man än gör så lurar skuldkänslorna....jag skulle gjort bättre....


2009-12-07 handlade jag på Hemköp i Torshälla....nu har jag iallafall slängt det kvittot.


Tyra idag 5½ år, Fjollans dotter. Tyra är väldigt lik sin mamma i mycket.

   

Tyra pysslar om sin dotter...precis som Fjollan pysslade om de sina!

     

Jag försökte egentligen arrangera en bild på Tyra och Dina ihop....men på den där dom båda tittade hyfsat framåt såg dom ut som om dom sålt smöret och tappat pengarna....

 

Nej...spontanposering där matte får försöka finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt är det bästa. Dina börjar bli riktigt fin i pälsen nu. Synd bara med de bångstyriga lockarna på rumpan....

 

Dina

     


Allt gott!//Emelie

Av Emelie - 9 november 2012 19:38

Idag sken solen   Känns som det var längesen. Vi hade bestämt att träffas för lite dragträning idag och igår trodde jag inte att vi skulle träffas...då regnade det heeeela dan... Men i morse låg ett lätt snöpuder ute, solen sken och det var frysgrader. Perfekt för lite dragträning!


Vi gjorde en bana light....ingen bro, grindar eller tunnel. Vi satte upp 2:ans och 3:ans slalom och 3:ans vägkorsning och jag hade med en planka (3:an).


Jag måste säga att träningen kändes väldigt bra för min del, både med Tyra och med Dina. Jag flyttade ner Tyras och min träning flera snäpp och det kändes jätte bra. Jag har ju känt mig lite frustrerad över att Tyra inte kunnat det jag förväntat mig att hon ska kunna den senaste tiden och skyllt lite på hennes hormoner före löp. Men stressen inför arbetsproven har varit kruxet förstod jag idag. Jag har bara matat in nya moment hela tiden och krävt mer och mer. Självklart så blir träningen tråkig och förutsägbar för Tyra. Vi fick två korta och jätte bra pass idag  


Dina är verkligen duktig. Hon är som jag upplever det, snabbare i huvudet och smartare än sin mor. Men...??? Vi tränade ett lite längre pass idag.


Efter träningen så var det härligt att sträcka ut!!

       

Och jag njöt av ljuset...äntligen en chans att få lite skärpa i actionbilder  


Fick några härliga bilder på Ing-Maries Qurry idag också!!! En sådan glädje Qurry har med draget, full fart i banan   Lite roligt är att Qurry gillade INTE draget fram till sin 7-årsdag (och då menar jag exakt på sin födelsedag)...då helt plötsligt kom Qurry på hur kul det var!! Qurry har sedan dess (nu drygt 8½ år gammal) kört godkänt Allmändrag, AP 1 och AP 2  Så nu håller vi tummarna inför vårens arbetsprov!!!

Du och jag matte, vi kan  

 

Qurry, en helt underbar mjuk, god och glad berner  

     



Häromdagen tog vi en sväng runt Torpaudden jag och flickorna. Min barndoms älskade skog....

     

....borta....  


Så är det i livet....inget är för evigt....


Allt gott!//Emelie


Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Blogkeen
Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se