Denna vecka bor Malva här. Malva är Tyras kullsyster. Fina Rossinas Edetoyota "Malva".

Igår var vädret lite svalare framåt kvällen. Jag promenerade genom skogen med flickorna och sen fick dom svalka sig i Långsjön. Och efter det fick dom rejsa loss på gräsplan framför vår jaktstuga, Åsbro! Och vilken fart dom fick...alla tre!

Dina

Alla tre...i en enda röra...

Tyra visade ganska tydligt vem som bestämmer....inte är det Dina...

I förra veckan la vi båten i Årsjön.

Det blev en liten tur...flickorna fick givetvis följa med!

Dina är den som badar mest av dom.

Men det var ganska skönt vid strandkanten också. Tyra.

Dina

Idag blev vädret riktigt fint men det är inte så varmt i luften som det varit. Jag har märkt att Malva är riktigt känslig för värmen. Mina gillar den inte heller, men jag blev nästan orolig för Malva när vi gick en kortare runda härom eftermiddagen. Idag åkte jag till sjön istället. Skönt tyckte Malva!

Dina hämtar gärna en pinne...

Tyra däremot går bara i till magen nuförtiden...

Eftersom att det inte är riktigt så varmt idag, så åkte jag iväg för ett kort träningspass med Tyra. Och det gick riktigt bra. Men tvåans slalom är inte lätt. Det är nu tre istället för sex meter mellan konerna och det gäller verkligen att tajming och dirigeringen är exakt....arbetsprovet i Byske närmar sig och fjärilarna börjar kännas i magen. Tyra gillar verkligen detta och jag med och hon är verkligen duktig men det kan gå hur som helst känns det som....

Det vi tränar nu är slalom, spring och ligg-momenten. Spring-momentet känns verkligen som vår svagaste punkt. Men slalomen är också så svår och därför osäker. Och hundar är inga maskiner och mattar har nerver...så man vet aldrig??

Förutom ovannämnda moment så ingår bro, tunnel, vägkorsning med stopp och dubbelgrind i Arbetsprov 2. Hela provet utförs med 20 kg:s last. Jag har bara tränat utan last...än så länge. Den 10 augusti så kör vi i Byske....och sen har vi två chanser till i höst. Lindome 24 sept och Ängelholm i oktober...vi får se hur det går???

Den 11 augusti är det utställning i Byske. Tyra är superfin i pälsen och Dinas fällning verkar inte ha accelererat så det lutar åt att båda får vänstervarva där uppe. Ser fram emot Byskeresan. Har hört att den rasspecialen ska vara nåt alldeles extra och att Byske havsbad ska vara en så fin camping. Vi åker upp hela familjen!

Allt gott!//Emelie

Dagens inlägg kommer att handla om fästingmedel...

Fästingar är en otrevlig insekt som dessutom sprider farliga sjukdomar till både människor och hundar. Personligen så har jag accepterat att mina hundar har mycket fästingar på sig, men jag vill verkligen inte att mina hundar ska bli sjuka i borrelia eller anaplasma.

För att undvika att hundarna får fästingar så är det effektivaste sättet att använda något av fästingmedlen som säljs hos veterinärer och på apotek; scalibor, exspot eller frontline...eller något liknande medel som består av ungefär samma gifter. Men dessa medel håller inte ens dom borta fästingar till 100%.

Enligt många, men långt ifrån alla, veterinärer så har dessa medel mycket låg biverkningsrisk för hundarna. Men där har gjorts undersökningar där flera tusen hundägare tillfrågats och då helt plötsligt så upplever uppemot 50% av alla hundägare att deras hund fått biverkningar! Det är framförallt fästinghalsbandet scalibor som upplevs ge biverkningar.

Jag har hört om flera vänner till mig vars hundar reagerat kraftigt på framförallt scalibor. Ofta handlar det om nevrologiska biverkningar. Ostadiga i bakvagnen etc, sår är också vanligt. Jag har läst om hundar som blivit agressiva, men när fästinghalsbandet avlägsnats så blir dom sitt gamla vanliga jag igen...

En hane från min första kull (född 2000) behandlade dom med exspot (scalibor fanns inte i Sverige då). Han reagerade ganska snart med slöhet och vinglighet. Dom tvättade av honom medlet så gott det gick och han piggade på sig. När dom frågade veterinären om reaktionen kunde ha med exspot att göra så nekade veterinären till det helt och hållet. Därför provade dom att sätta på hunden exspot igen efter ett tag....resultatet var då exakt samma reaktion och då drog dom sin egen slutsats...

Ja, listan kan göras lång med berättelser om hårresande historier där hundägare upplevt att det är fästingmedel som orsakat lidande hos hundar. Min stilla fundering är...vad gör dessa medel med våra hundar (och för den delen naturen) på sikt??? Hur påverkas den hunden där vi inte tydligt ser någon påverkan?? Hur många hundar lider i tysthet??

Jag har många goda hundvänner som använder dessa medel på sin hund. Ofta upplever hundägaren att det gäller att välja mellan pest eller kolera. Hunden har kanske varit väldigt sjuk i en fästingsjukdom och man upplever att fästingmedel är det enda sättet att motverka att hunden blir sjuk igen. En annan stilla fundering jag har är...hur många av alla våra hundar som insjuknat i fästingsjukdom har haft medel på sig och ÄNDÅ fått fästingsjukdom??

För mig så är alla typer av fästingmedel som innehåller gifter (scalibor, exspot, frontline eller liknande) helt uteslutna. OM min hund skulle få diagnostiserad ohyra så skulle jag givetvis behandla med föreskrivet medel, men aldrig i förebyggande syfte.

Jag har vid enstaka tillfällen behandlat mina egna hundar med exspot och scalibor utan SYNLIG biverkan. Det är inte mina nuvarande hundar. Detta var för länge sen, men idag har jag alltså omvärderat det totalt.

För mig är heller inte valet pest eller kolera. Jag behandlar mina nuvarande hundar homeopatiskt. Dels med medlet som är deras medel. Inte för att dom är sjuka någon av dom, utan i förebyggande syfte för att stärka upp deras eget immunsystem för att optimera deras hälsa. Dessutom så behandlar jag dom förebyggande med ett homeopatiskt medel mot just fästingsjukdomar under fästingsäsongen.

Sedan jag behandlade och såg vad homeopatin och även healingen gjorde med Doris hennes sista levnadsår så kommer homeopatisk behandling alltid att finnas med här hemma, både för djur och människor. Men givetvis går inte allt att bota homeopatiskt och ibland fungerar homeopatin som en kompletterande vårdform.

Homeopatmedel framvinns ur tex växter. Det kan vara giftiga växter, men det späds så mycket på ett speciellt vis, så när medlet är färdigt så finns ingen verksam substans utan medlet verkar energetiskt. Våra vanliga mediciner/medel har alltid en verksam substans. Men just för att homeopatmedel inte har det och verkar energetiskt så har det heller ingen biverkan. Rätt homeoptamedel för individen och åkomman triggar igång individens egen förmåga att läka. Fel medel triggar inte igång någonting utan ger ingen som helst verkan men heller ingen biverkan. Det finns givetvis många olika sorters homeoptamedel och detta är en kraftigt förenklad förklaring. Jag förstår inte heller själv fullt ut hur detta fungerar. Därför anlitar jag alltid en seriös och duktig homeopat med utbildning och erfarenhet.

En duktig veterinär att tillgå är A och O när du har hundar! För mig handlar det ingalunda om antingen den traditionella vården eller den alternativa vården utan om både och. Både när det gäller djur och människor.

Peppar peppar ta i trä....så har jag aldrig haft en hund som diagnostiserats med någon fästingburen sjukdom. Jag skaffade min första berner 1998 och har sedan dess haft allt från 1-5 stycken berner. Jag har bott i Stockholm och här i Östergötland som alltså är mer eller mindre drabbade områden när det gäller fästingburna sjukdomar. Och mina hundar har haft fästingar på sig....ofta har det rullat stora feta som jag missat trots att jag letat igenom pälsarna med jämna mellanrum. Jag tycker nog att jag märker en viss minskning av fästingar de senaste åren sen jag började behandla mina hundar homeopatiskt. Jag har även de senaste åren varit flitigare med att tvätta mina hundar då även det ska ha en viss effekt mot att dom får fästingar. Jag använder då ett tjärdoftande schampo ur Ekholms prob-serie. Mina hundar söker även genom varandras pälsar och naggar bort/sönder fästingar på varandra.

Varför jag envisas med att skriva om dessa medel är just för att jag är övertygad om att dessa medel gör mer skada än nytta. Men jag klandrar ingen som väljer att använda dessa medel. Många veterinärer menar ju tvärtom....och dom är ju veterinärer och jag är bara en vanlig lekman som gör det jag tror är bäst för mina hundar. Och här i bloggen förmedlar jag min sanning även om den går emot någon annans sanning...

Allt gott!//Emelie

När jag såg om en tävling där temat är kärlek mellan människa och hund så tänkte jag genast på denna bilden...

Henrik ger Dina lingon han plockat.

Har du också en bild med detta tema så skicka in ditt bidrag! Här läser du hur du gör!

Allt gott!//Emelie

Igår kom Marianne med sin bernertik Donna hit tidigt på morgonen. Vi skulle nämligen bege oss till Köping och den internationella hundutställningen där. Donna som heter Hulatorpets Zippie Zick Zack skulle ställas i unghundsklassen. Dina ställs numera i öppenklassen...hur barnslig hon än fortfarande är.

Tyra skulle ställas i bruksklassen (godkänt Arbetsprov 1 är den enda meriten för sennenhundar som meriterar till att ställas i bruksklass). Jag tycker faktiskt att det är jätte kul att vi har ett Arbetsprov för våra sennenraser som meriterar till detta.

Alla hundar är ju framavlade för att användas till något. Tex jakt, apportera byte, valla får, kor.... Våra sennenraser är gårdshundar. Dom har ju flera uppgifter på gården. Vakta gården, vakta boskap och dra vagn med last. Och Arbetsprovet är just att hunden ska dra vagn med last genom en bana dirigerad av föraren som går bakom vagnen. Och som jag skrivit förr. Att träna detta med Tyra har varit så kul!! Mycket för att jag märker så tydligt att just detta är bernen skapt för!! Sedan är det givetvis individuellt hur kul hunden tycker att det är. Jag har ju även börjat "köra in" Dina så smått. Dina var långt ifrån lika bekväm med att vara fastspänd med en skramlande vagn bakom sig som Tyra var redan från början. Men arbetslusten finns i henne också. Och jag märker framsteg.

En gårdshund är även ämnad att arbeta självständigt. Till skillnad från tex en vallhund som behöver en förare som dirigerar. En gårdshund ska du kunna lämna på gården/med boskapen för att den sedan ska vakta gården/djuren medan du är borta. Just denna självständighet tror jag gör att det faktiskt kan vara lite trögt att träna med berner. Hur fartiga mina berner än varit så har dom tydligt visat att "dom kan minsann bäst själva" i flera sitationer. Väldigt charmigt men det kan ha sina sidor i träningssammanhang...och även i vardagen...

Så till vår resa igår. Morgonen var strålande vacker om än lite kylig. Marianne och jag kom fram i god tid för oss, men bedömningen hade börjat så vi fick ju inte den bästa platsen direkt. Men där stod ett kvarglömt tält från gårdagen som vi snyltade lite skugga till hundarna ifrån. Men det var inte mycket av bedömningen som vi såg. Men jag vet ju hur jag är på dessa tillställningar. Min ambition var att se till att allt flöt på så bra som möjligt med mina hundar och jag försökte vara väl förberedd för våra stunder i ringen.Och sen träffar man ju alltid trevliga människor....idag träffade jag ett gäng grand danois utställare. Väldigt trevligt. Framförallt var det intressant att prata med uppfödaren. Hennes kennel heter Pine Garden och hon föder upp Grand Danois och mops. Hon har många arbetande hundar i sin uppfödning!

Domaren igår heter Hans Rosenberg. Och ryktet om honom är väl att han är duktig men ganska snål med kvalitetspriser och ck:n. Så jag var lite nervös....jag hoppades på VG för Tyra och även på Dina med tanke på att hon fortfarande är så ung för öppenklassen och även pga dagskonditionen på Dina, med tanke på att hon gått en bit in i fällningen, annars tycker jag kvalitetsmässigt att Dina är ett Exc...men jag är ju inte domare...och på alla vis partisk  

Jag kände mig mer osäker på Tyras VG... För mig är hon världens vackraste och har såååå många fina kvaliteter. Men jag är väl medveten om hennes exteriöra brister. Framförallt hennes söta men "snipiga" huvud och även benstommen skulle jag önska lite kraftigare. Kroppen tycker jag är hennes styrka....men.....domaren hade väl en lite annan åsikt om den. Anne-Greth hjälpte mig att fota flickorna.

AP Fina Rossinas Edetyra ställdes i bruksklass. Domare Hans Rosenberg. Kvalitetspris Very Good

Kritik: Feminin tik av god typ. Bra uttryck i något enkelt huvud. Önskar mer styrka i nospartiet, något mer skallinje. Bra hals och front. Proportionerligt förbröst. Något lätt kropp. Tillräckliga bakbensvinklar. Rör sig med lätthet i steget. Bra pälsstruktur. Jämn teckning.

En rättvis och snäll kritik jag är väldigt nöjd med. Speciellt från en domare jag vet kan vara väldigt kritisk. Han tyckte framförallt att Tyras huvud behövde mer kraft (och där håller jag fullständigt med), han tyckte även att Tyra var lite för lätt i kroppen och därför rörde hon sig också så lätt...framförallt så behöver hon mer kraft i huvud och benstomme...enligt mig... Tyra är en något för nätt typ exteriörmässigt, men samtidigt så uppskattar jag att hon rör sig så lätt... Men som jag sagt förut. Det är många komponenter som är viktiga när man ska balansera allt i avel... Och very good är ju ett väldigt bra kvalitetspris exteriört...speciellt med tanke på alla andra kvaliteter som är nog så viktiga att balansera avelsmässigt...

Och så till Dina. Dina har precis gått in i öppenklassen. En berner är inte helt färdig muskelmässigt förrän dom är 3-4 år. Så jag tror Dina kommer att utvecklas ännu lite mer...

Fina Rossinas Glimmande Dina. Hon ställdes i öppenklassen för domare Hans Rosenberg. Kvalitetspris Very Good

Kritik: Feminin tik av utmärkt typ. Ungdomlig utstrålning. Feminint huvud och uttryck. Bra hals och vinklar fram. Propotionerlig i kropp och förbröst. Bra kors och bakställ. Rör sig bra från sidan. Något löst fram.

Ska ärligt säga att jag blev lite förvånad att Dina "bara" fick VG när jag läste kritiken...tyckte den kritiken lika gärna kunde givit ett Excellent. Samtidigt så tror jag på Dina i utställningsringen. Hoppas kunna visa henne många fler gånger och så småningom så...hänger både på hur jag visar och hur hon vill visa upp sig och på dagskondition och på domare och...men ibland så händer det!

Hulatorpets Zippie Zick-Zack fick VG med fin kritik även hon!! Grattis Marianne, du visar Donna superfint och hon är verkligen supersöt! Här på bilden blåser det så att pälsen på rumpan blåser upp, hon är inte bakhög....men pälsen gör så mycket när det gäller en pälsras som berner!

Hulatorpets Zippie Zick-Zack "Donna". Unghundsklass. Domare Hans Rosenberg. Very Good

Grattis till dagens vinnare i ringen   Det blev en berneravelsgrupp, Boss med avkommor, som blev BIS 1!! GRATTIS  

Efter utställningen var vi bjudna på lunch hemma hos Anne-Greth och Gösta som har Dinas kullsyster Milla (Greta Garbo).

Och det var en ljuvligt skön sommardag som vi inte haft på hela sommaren! Vi satt och åt en god lunch ute i skuggan i Anne-Greths och Göstas vackra trädgård. Och vi pratade och skrattade och hade så trevligt!! Tusen tack igen!

Dina var för rolig. Hon hittade genast Millas obegränsade förråd med gosedjur. Dina kom ut med nya hela tiden...vissa pep....andra inte....och Dina smög omkring i trädgården...helt plötsligt kom hon tillbaka utan gosedjur men med en misstänkt jordig nos....vi hittade ett gosedjur totalt nedgrävt i en rabatt...men ett är fortfarande spårlöst försvunnet.... Jag kan inte annat än skratta åt Dina...appropå självständig aktivering....hon hade fullt upp....och gärna så många gosedjur som möjligt i munnen...

Det promenerade förbi en människa....Dina började genast att skälla, MEEEN hon släppte inte gosedjuren....fast det ena kunde hon inte hålla kvar i munnen samtidigt som hon skällde, men ett gick bra...lite bra ljuddämpande effekt faktiskt!

Donna tyckte nog mina flickor var i stökigaste laget....matte...ska vi åka hem nu???

Donna är ganska lik Tyra! Helt obesläktad men vi hade svårt allihop att se skillnaden när det var fyra berner överallt...

Donna igen...

Vi ville gärna ha en familjebild....och plötsligt så händer det!!! Men det varade endast en kort sekund, men ibland ska man ha tur!! Frv: Dina, Milla, Tyra

Anne-Greth älskar verkligen Tyra  och Tyra älskar Anne-Greth. Tyra nu fem år gammal har utvecklats till en så underbar individ. Jag önskar verkligen hon får bli en gammal berner....men jag vet allt för väl att det inte är självklart....

Vi gick på en liten promenad. Vi stannade för lite fotografering. Anne-Greth hjälpte mig att fotografera Tyra och Dina uppställda....Gösta visade under tiden lite trix hur man ställer upp hundar....

Eller tyckte han att det drog ut på tiden och började bli långtråkigt??

Vi hade iallfall inte långtråkig en endaste sekund!!! Vi hade kunnat bosätta oss hos er....  ...nej borta bra men hemma bäst...även för oss    

Det är underbart att veta hur underbart bra Milla har det!!! Och jag hoppas hon kommer att förgylla ert liv många långa bernerår  

Idag har jag varit med flickorna till veterinären.....rabiesvaccinering för båda två....nu hoppas jag bara att mina framtida valpplaner går i lås och blir så bra som jag hoppas...???

Allt gott!//Emelie

Idag kom Ida (Fina Rossinas Fina Fia) med husse och matte på besök. Det är tredje året i rad dom stannar till här på förmiddagsfika en sommardag. Och jag är alltid lika lycklig över dessa besök.

Och inte bara jag...välkomstkommitén tar emot!

Ida har alltid varit en extremlugn berner. Tyra och Ida var valpar här på kenneln ihop. Tyras mamma Fjollan fick sin tredje och sista kull (E-kullen) och Bimbo fick sin andra kull (F-kullen) nästan samtidigt, tre dagar emellan. Det märktes nästan att Tyra och Ida har en gemensam bakgrund. Tyra var väldigt mån om Ida...

Ida fick livmoderinflammation för en dryg månad sen. Men hon opererades och har läkt så fint och är pigg och kry nu. En stor och vacker tjej...lite för stor...om man ska följa rasstandarden.

Vackert väder hade vi så det blev kaffe på altanen! Matte heter Eva och husse heter Henning!

Ida la sig helst i skuggan...hon gillar inte värme.

Däremot är hon förtjust i barn!

Dina däremot låg inte lika stilla...hon prövade lyckan hos Henning...

Bus med mamma Tyra blir det också när energin måste ut...

En kort promenad innan avfärd....Ida

Ida med sin matte och husse.

Dina...

...tog sig några dopp...

Bra med lite dyinpackning inför morgondagens utställning...

Tre fina Fina Rossinastjejer...

Hejdå och tusen tack för titten!!! Ida med husse Henning.

Allt gott!!//Emelie

Jag ägnar mycket tid just nu till att kika runt på vad det finns för hanar jag tror skulle kunna passa ihop med mina flickor. Som ni vet så tajmade jag ju parningen med Kliff uppe i Sundsvall dåligt med Tyra. Men jag och Tyra fick ju möjlighet att lära känna Kliff riktigt bra....och Kliff har även en utomordentligt trevlig matte som jag fick tillfälle att prata med en hel del.

Lite roligt med facebook. Jag har lärt känna flera för mig, nya och trevliga bernermänniskor, oberoende av var dom bor, via fejjan!!

Camilla (som Kliffs matte heter) lärde jag känna när jag hade problem med Dinas (annars så perfekt fungerande) mage när hon bara var ca 5 månader. När det gått några veckor utan att alla åtgärder som brukar hjälpa fungerade, så började jag misstänka att där var någon bakomliggande orsak som krävde medicinsk hjälp. Eftersom att man inte bara ska trycka i hundar avmaskningsmedel utan att kolla upp om och vilken sorts mask där finns, så gav jag bara Dina ett homeopatiskt medel mot mask (homeopatiska medel är helt biverkningsfria). Döm om min förvåning när jag såg små cm-korta maskar i Dinas slemmiga avföring.... Jag tittade och tittade och googlade och kunde inte annat än tolka dessa små maskar till att vara hakmask.

Jag fick då över facebook veta att det fanns en del berner som drabbats av en giardiaparasit som valpar. Denna parasit kom "som ett brev på posten" i samband med hakmask...jag började lägga ihop ett och ett... Camillas Kliff var infekterad av giardiaparasit som valp. Den är inte så lätt att bli av med, då den finns som naturlig del lite här och där i naturen. Och valpar har inte utvecklat en immunitet som friska vuxna hundar har mot parasiter. Så valpar kan alltså mycket lättare bli infekterade. Kliff fick sin parasit diagnostiserad med hjälp av avföringsprov inskickat till SLU för analys. Det är en ganska otrevlig antibiotika med en ganska hög biverkningsrisk, som man behandlar angrepp av denna parasit med. Problemet med att behandla med antibiotika över huvud taget, är just att när man tar ut behandlingen så är immunförsvaret ganska så utslaget, så risk för återinfektion är ganska hög innan hundens eget immunförsvar hunnit byggas upp...för Kliff blev det något återfall trots lång behandlingstid. Men till sist blev han av med parasiten helt.

Jag tog iallafall kontakt med Camilla och frågade henne hur Kliffs symtombild såg ut. När hon beskrev hur han hade haft det så kunde hon lika gärna ha beskrivit Dinas symtombild!! "Problemet" var att Dinas avföring visade negativt när vi skickade in för analys...där fanns inga parasiter.... Min veterinär skrev därför inte heller ut något antibiotika....jag var vid denna tid ganska förtvivlad, då Dinas bajsproblem huvudsakligen pågick nattetid och vad jag än gjorde så hjälpte INGENTING. Så jag var ganska desperat efter hjälp...men "min" veterinär var hårdnackad och idag är jag tacksam mot honom för det. På veterinärens inrådan så satte jag (växande) Dina på knapp diet bestående av ris och torsk i flera veckor. Jag behandlade henne även med homeopatiska maskmedel och skolade sedan in henne långsamt på färskfoder (Nordics special+ som jag gav Doris). Dina blev bra utan medicin vilket givetvis är mycket bättre!! Sedan dess har hon inte haft en endaste dålig-magedag, eller natt heller för den delen. Och det andra goda med denna historia var ju just att jag på köpet lärde känna Camilla lite bättre!!

Ja nu kom jag visst in på ett sidospår.... Min plan är att para Tyra när hon kommer i löp i höst och förhoppningsvis få en andra och därmed sista kull på henne. Sedan är planen att para Dina och förhoppningsvis få en första kull på henne till våren 2013....

Och det är många parametrar att väga in när man letar hane. Mina flickors eventuella hälsomässiga och exteriöra svagheter ska vägas upp och deras vad jag tror styrkor får väga upp hanens eventuella svagheter. Och det är sannerligen inte lätt att veta vad som ska vägas hit eller dit eller kanske överraskande poppar upp i en kombination. För det är en sak att hunden är frisk...vad hunden eventuellt bär för sjuka anlag som riskerar att möta min friska hunds sjuka anlag är mer eller mindre omöjligt att förutse...

Kunskap...kunskap...

Nu har jag beslutat att inte para om Tyra med Kliff. Inte för att jag tror att han är ett sämre val nu än jag trodde innan, utan för att jag (tack vare facebook) kommit i kontakt med en utländsk uppfödare som jag fått förtroende för, och som har fött upp en kull som hunnit bli 6 år och som verkar intressant både hälsomässigt och exteriört. Kliff är trots allt inte ens 3 år fyllda så kanske (om Camilla vill) så kan han bli aktuell i framtiden...dock inte ihop med Tyra som jag EGENTLIGEN tycker matchar Kliff så bra...men men...man kan inte få allt...

Då jag tror på att försöka hitta så obesläktade kombinationer som möjligt så är denne utländske hane intressant, då hans stamtavla inte innehåller de hundarna som är vanliga i våra svenska stamtavlor. Det finns några hundar som finns näääästan överallt i våra svenska stamtavlor som jag önskar att undvika just därför...inte för att dom behöver vara dåliga utan för att jag vill undvika att fördubbla dom i framtiden....ALLA hundar fördubblade tror jag innebär en ganska hög ohälsosam risk...

Däremot tror jag inte låg inavel är en lösning i sig....det ska ju kombineras med kunskap. För sjuka anlag finns hos alla våra berner över hela världen, hur frisk individen än är. Och dessvärre tror jag de svaga generna är väldigt likartade hur obesläktade våra berner än är... Och dessutom så tror jag inte gräset är grönare på andra sidan staketet heller....men nu känner jag att jag har fått förtroende för en uppfödare som har erfarenhet av sin linje i flera generationer, vilket jag också börjar få av min linje....har ju fått både goda och dåliga erfarenheter som jag försöker dra lärdom av. Så nu känns det som det bästa alternativet för mig.

Men än så länge tänker jag inte avslöja vilken hane jag nu planerar att åka med Tyra till. För jag har även erfarenhet av att saker och ting kan förändras. Jag hoppas dock att mina planer kommer att gå i lås.

Vi får se??

På söndag ska iallafall både Tyra och Dina på utställning i Köping!! Den planen känner jag mig ganska säker på att den går i lås.... Båda flickorna är pigga och krya. Dina börjar mer och mer komma in i fällningen och hennes päls börjar både lossna och skifta lite mer i brunt än vad som är önskvärt...samtidigt så har hon hållit fin pälskvalité väldigt länge då hon (om än inte fullpälsad) visades i Sala i mitten av mars och fortfarande har pälsen kvar! Tyra är fortfarande i toppkondition pälsmässigt och jag kommer att vara en stolt matte och uppfödare som har kvalificerat Tyra att visas i bruksklassen!!! Min fina AP-Tyra!!!

Allt gott!!!//Emelie

Nu har storebror Stoffe varit här och fixat lite och så klickade jag också lite...så nu funkar det igen!!! Så NUUUU blir det bilder!!!

Som jag berättade så var Milla här i förra veckan! Milla blir sommarklippt varje sommar. Hon är INTE kastrerad men har en jättepäls så husse och matte tog det svåra beslutet att klippa ner Milla förra sommaren. Och när dom såg vilken positiv effekt detta hade på Milla så beslutade dom att göra lika varje sommar. Pälsen kom tillbaka lika fin som den var innan på vintern. Det var verkligen helt underbart att träffa Milla (Dinas kullsyster-Tyras dotter).

Först när Milla kom så fick hon tydligt veta vart skåpet stod här hemma så att säga....mest av syster Dina...och rejsade Milla på för fort så sa mamma Tyra till... Men snart nog så glömde Dina att hon skulle mästra syrran. Hon tyckte istället att syrran verkade vara en ganska rolig tjej. Milla gjorde tokrejs i skogen och Dina hängde på...svårt att fånga dom i farten med kameran....här syns dom knappt för allt gräs...

Dina

Milla

Här försöker sig Milla på att få igång morsan...men mamma Tyra är just mamma Tyra...

Kantareller finns det gott om....Rickard hittade den största!

Henrik har fått en ny större cykel utan stödhjul! Han blir stadigare för varje dag! Han är sååå duktig!

Just nu är flickorna nytvättade... Finns mycket skit och dy att rulla sig/bada i... Som sagt....en skitig hund är en lycklig hund...Dina

Tyra och jag tränar på inför AP2. Vi åker ju upp till Byske för att tävla i nästa steg i Arbetsprovet den 10 augusti. Det är några nya moment och lite svårare slalom. Men övning ger faktiskt färdighet.

Jag har även så smått börjat koppla för vagnen på Dina också. Men hon är inte alls vän med det...än... Jag tar det lugnt med henne. Vi har inga mål med draget än. Jag får se hur träningen utvecklar sig. Jag fortsätter så smått med rallylydnaden på henne också.

Några (lite suddiga) bilder på Tyra som Isabelle tog när vi sågs för lite träning i Finspång häromveckan. Regnet öste ner till en början...men hade vi åkt så skulle det tränas. Och vi klarade oss en stund utan regn, men himlen var mörk så fotandet blev ju därefter förstås. Men Tyra börjar så sakteliga förstå ordet "ligg" nu...men inte tillfredsställande....än

2:ans slalom blir bättre för varje träningspass...

Fast ibland tar hon svängarna lite väl snävt....

Tyra jobbar väldigt långsamt när hon drar. Vilket är väldigt bra. Men vi har ett moment i 2:an där hon ska springa en sträcka och det har varit väldigt lurigt att få Tyra att springa...jag har nu lyckats få henne att springa, men jag har ännu inte fått henne att koppla ihop spring med kommandot....vi får se hur jag lyckas med det till den 10 augusti...tiden börjar bli knapp...

Dina börjar nu att fälla mer och mer...dom ska på utställning i helgen i Köping. Dina ställs i öppenklassen och Tyra går ju i bruksklassen tack vare sitt AP. Båda flickorna är anmälda till utställningen på rasspecialen i Byske också...känns tveksamt om Dinas päls kommer att vara i tillräckligt bra kondition då....Tyra tror jag däremot kommer att hålla sig fin. Vi får se då... Jag vill inte ställa om dom inte ser bra ut i pälsen. Pälsen gör bernern så mycket och det blir fler chanser! Det som gäller är dragträning!!! Jag vill så gärna klara 2:an....

Allt gott!//Emelie

Verkar vara nåt fel på bilduppladdaren här i bloggen. Har försökt ladda upp bilder några gånger de senaste dagarna....men ERROR står det bara och inga bilder vill komma in här...

Får väl berätta utan bilder då....

I veckan har vi haft besök av Milla (Fina Rossinas Greta Garbo), kullsyster med Dina. Jag är så tacksam för att matte Anne-Greth och husse Gösta ville komma hit med Milla!! Det var full fart på Milla och alla fina superlativ som Anne-Greth och Gösta använde när dom beskrev sin älskade Milla gjorde mig alldeles varm!!

Det var roligt att se Dina och Milla på promenaden. Efter att Dina och Tyra tydligt talat om för Milla att hon skulle hålla sig på mattan så kom Dina på att EGENTLIGEN så är det ju mycket roligare att rejsa än att vara stöddig.... Milla drog igång Dina och det gick undan...det gällde att se till att inte stå i vägen...

När Anne-Greth och Gösta var här så ringde Fina Rossinas Bulls husse!! Jag har inte hört från honom på flera år...så hjärtat stannade först en sekund....men Tomas berättade att Bull bara mådde bra!!! Han fyllde 9 år i juni. Tomas beskrev även han Bull med superlativ! Inte minst när han beskrev hur fin Bull var med hans barnbarn...

Jag har även fått mail från matte till Fina Rossinas Berta "Molly", Bulls kullsyster. Även där läste jag om hur lyckliga dom är över Molly....ett riktigt "praktexemplar" för att citera. Molly röntgades med en D och en B-höft. Hon har på äldre dagar fått lite ont...mycket för att det blivit snedbelastat. Så hon får äta antiinflammatoriskt nu. Hon har lite ont av sina ben men mår ändå bra.

Och även Fina Rossinas Fine Faust "Zeros" (5 år) matte har skrivit ett mail fullt av superlativ. Även Zero är en riktig barnälskare och har blivit Maries systerdotter Moas absoluta favorit....där hon är där är också Zero...och klart...man får ju lön för "mödan" om man strategiskt placerar sig under bordet där hon sitter....och som tack för kaksmulor etc så får lilla Moa använda Zeros huvud som fotstöd...kan vara bra ibland om man behöver ta spjärn för att nå något på bordet!!!

Tusen tack goa ni som tar så väl hand om "mina" hundar!! Och berner är världens finaste ras...så är det bara!

Allt gott!!//Emelie