Igår fick jag lite bilder på Bull med mailen. Tusen tack Malin! Bull är efter min lilla Fjollan och Lad´s  Dyan. Min Fjoll är ju liten, väger ca 34 kg, lite tjock. Även pappa Björne var en lättviktare, ca 47 kg. Bull däremot är en lagom stor ståtlig hane som väger ca 57 kg (pure muscles). Bull är kullbror till Bimbo. Bull var näst minst i kullen när dom föddes. Det var bara Bambina som var mindre, hon vägde bara 308 gram! Kommer inte ihåg Bulls födslovikt. Men jag kommer ihåg att jag trodde att Fjollan fått 6 valpar. Jag tvättade Fjoll, gjorde rent i lådan och tog Rossina på promenad...men efter jag gått en bit så kände jag att jag måste vända. När jag kom hem till Fjollan och hennes sex så hann jag bara sätta mig hos dom så började Fjollan att krysta och ut kom Bull, sex timmar efter nummer sex.

Bull utvecklades positivt exteriört de första åtta veckorna. Han hade dom rätta proportionerna och så tycker jag nu med. Han är dessutom en mycket trevlig hund. Det går att läsa lite mer om honom på min hemsida, klicka på knappen "Hanar godkända för avel".

I somras parade Bull en tik, Amelia. Tyvärr så tog det sig inte då, men planen är att det blir omparning när Amelia löper nästa gång. Troligtvis nu i november. Om det tar sig och om där blir en fin tik över så vill jag köpa avelsrätt till en kull på henne. Bull och Amelia är en väldigt intressant kombination för mig. Jag kommer att meddela på min hemsida om där är valpar på gång!

Bull är nu i sina bästa år, och som sagt en riktig snygging (enligt en helt opartisk uppfödare).

Imorgon så blir Rickard två veckor! Tog nyss några bilder på honom.

 

 

Ganska gosig va!?

Ha det gott!//Emelie

Min yngste bror är här på besök med sina två söner 3 och 1 år gamla. Så här är fullt ös! Puh! Henrik är överlycklig när kusin Ted (3 år) är här och hälsar på. Även kusin Axel 1 år har kul med de större killarna. Kan tänka mig om nåt år när Rickard också håller igång...

Igår vägdes lille Rickard på Bvc. Han har ökat tillfredsställande, han har passerat födslovikten med råge 10 dar gammal (han väger nu 3 600 gram, han vägde 3 230 gr när han föddes). Vilket inte är så konstigt då han ÄTER, även utgifterna är väldigt frekventa så blöjkontot blir högt för denne lille man. Idag var vi på hörseltest och även det passerades ua.

I förrgår tittade solen fram på promenaden. Så jag avslutar dagens blogg med tre bilder på Tyra.

Mammaplikten kallar! Allt gott!//Emelie 

Livet är fantastiskt med ännu en son i huset. Nya rutiner för varje dag. Han äter , skiter och sover när det passar honom. Nätterna går utmärkt...so far. I natt sov han bredvid mig i sängen för första gången! Den första veckan sov han liggandes på mig, han vaknade direkt när jag försökte lägga ner honom, men i natt sov han så gott bredvid mig på en liten kudde. Skönt tyckte mamma.

Henrik tycker det är mysigt med Pojken. Och är snabb med Pojkens napp när Pojken gråter. Henrik har däremot väldigt tydligt kommit in i trotsåldern, det är NEJ som gäller. Men det är än så länge bara riktat mot oss. Här två bilder på två goa bröder.

Det är underbart att se hur Henrik och Rickard lär känna varandra.

Igår promenerade jag med Rickard i vagn och med bara Tyra av hundarna ner till jaktstugan. Stefan, Henrik, Fjoll och Doris åkte före med bilen. Märkligt hur annorlunda Tyra är när hon går ensam med mig. När jag går med alla tre hundarna så rejsar Tyra i 180 och provocerar bus med framförallt Doris. Men själv så är hon så lugn och går i mina fotspår. Jag blev nästan orolig att hon var sjuk, men när vi kom ner till de andra så var det fullt ös igen.

När jag var på BB och födde barn så var Tyra jätte sjuk. Jag märkte på promenaden på fredagen att Tyra var lite dämpad. Hon haltade inte, men hon tog det lite lugnare än hon brukar. Några timmar senare gick vattnet för mig och värkarna började så smått. Eftersom vattnet gått så ville dom att vi skulle åka in till BB inom en viss tid även om inte värkarna kommit igång ordentligt. Värkarna tilltog och vi valde att åka in på kvällen. Även om värkarna tilltog hela tiden så hade jag inte öppnat mig något så jag fick lite värktabletter för att försöka sova. Mamma var här hemma med Henrik och hundarna. Tyra var halt på ett framben. Mamma som trodde det var Doris blev rättad av Henrik som upplös henne om att det var Tyra som var eländig. På BB tilltog mina värkar på efternatten för att komma igång på allvar vid 6-snåret. Här hemma blev Tyra sämre och blev även halt på ett bakben. Mamma kände, bände och klämde på Tyra som inte ömmade någonstans. Men hon låg bara inne och ville inte gå ut och äta var inte att tänka på. Mamma var jätte orolig. 13.08 så föddes Rickard. Och Tyra blev bättre, hon åt middag och när Stefan kom hem på kvällen och tog ut hundarna så busade, hoppade och for Tyra precis som vanligt. Sen dess har jag också varit ute flera gånger med alla ihop och Tyra har inte tagit ett haltande steg, trots att hon har farit omkring som en tok. Peppar peppar ska jag väl tillägga. Har funderat på detta. Mamma beskrev ju för mig hur dålig Tyra var och så inget. Och när jag funderat lite till så började det ju precis innan vattnet gick och tilltog allteftersom värkar tilltog för mig och så blev hon bra när förlossningen var över. Ja, lite funderingar som sagt.

Idag har det ju regnat men igår var vädret bättre och vi var som jag nämnde nere vid jaktstugan och grillade korv tillsammans med en bror till Stefan och hans familj. Och lite bilder blev det.

Detta är Stefans brors sambos Rottweiler-tik Zita som stod och spanade.

Även Fjollan spanade...

Det var detta ekipage som var på ingång!

Nu är Rickard hungrig!//Emelie

Kom precis in efter en promenad med hundarna. Rickard har sovit och sover lääänge nu på förmiddagen så jag passar på...vi får se hur länge det håller.

Allt går bra. Igår var jag mjölk-ko oavbrutet, men det var väl dags att höja mjölkproduktionen tyckte Rickard som redan från början visat att han är en hungrig kille. Och han har tydligen lyckats bra med det för nu har han sovit länge och sover som sagt fortfarande.

I förrgår var Rickard och jag iväg till stan. Först skulle vi till mödravården för en läkarbesiktning av människovalpen. Och han gick igenom utan anmärkningar. Dom är ju lite mer noga med människovalpar så han kommer att besiktas varannan vecka nu så att han följer sina kurvor som han ska. Efter stadsbesöket som även innehöll en kort shoppingrunda på Östenssons i bärsele så var Rickard trött.

När Stefan och jag var på BB så kom min mamma hit och tog hand om Henrik (och städade...som jag skulle gjort men så kom en förlossning emellan, tack för det mamma!) Jag fick en otroligt vacker rosbukett av mamma också som fortfarande står sig, inte en ros har nickat efter en vecka!

 

Henrik kallar Rickard för Pojken. Här är några bilder på Pojken tagna igår.

Det var allt för idag, blir mycket människovalp här i bloggen nu. Men det kommer nog snart bilder på de fyrfotade också! Dom mår iallafall bra. Allt gott!//Emelie

Rickard föddes 18:e oktober 2008 kl.13.08 Han vägde 3 230 gram och var 49 cm lång. Här är han bara några minuter gammal.

Rickard vägs och kläs några timmar gammal.

Rickard hemma hos storebror Henrik 19:e oktober.

Rickard och storebror nyss!

Världens finaste Rickard!

Allt gott!//En stolt mamma

Ja, så var vädret vackert igen... Dagens schema var: plocka iordning tvätt mm, städa (dammsuga torka golv) och gå ut med flickorna. Jo visst, lite plock blev det allt, men så gick jag ut med flickorna och då var ju vädret så fint så min fiiina kamera fick följa med på promenaden. Och så in med bilderna i datorn när jag kom hem och nu är jag ju bara tvungen att blogga och visa lite smakprov.

Som ni säkert förstår så har inte människovalpen kommit än. Är beräknad till söndag. Den har vänt sig som den ska för några veckor sen och igår när jag var på mvc så var den djupt fixerad. Ja, så endera dagen så kommer det väl igång.

Så till dagens promenad med fotosession. Börjar baklänges. Idag fick Doris vara ansiktsmodell med munnen stängd när vi kom hem. Jag försökte välja ut en bra plats med fin bakgrund och fint ljus. Höstens gula ljus som förstärks av de gula färgerna på löven är så vackert. Men Doris valde själv plats och bakgrund och satt så fint och stilla i en evighet. Jag fick massor med fina ansiktsbilder som mer eller mindre är identiska, här är en av dom nio.

En ros på vår vägg.

Fjollan betar. Fjollan är inte mycket för att posera.

Tyra spanar.

Och så lyckades jag fånga Tyra stående. Hon har verkligen fin hållning, synd bara att hon inte har nån päls! Här är två av sju fina bilder!

Äntligen! En hyfsad actionbild på en galen Doris!

Och en inte så tokig på alla tre!

Vi önskar er en fortsatt härlig höst!//Emelie och de tre galna!

Vilket innebär ny uppdatering med bilder!

Igår regnade det ju. Kan berätta att jaktlyckan var god igår! Stefans jaktlag sköt sin vuxna älg första jaktdagen!

Idag tänkte jag försöka ta bilder i rörelse på hundarna, men fick inte till något värst. Det blev många på Henrik istället!

Närmare bestämt 8 stycken...

En ok rörelsebild på Tyra. Men tempot är väl inte det typiska för henne, detta var efter skogspromenaden.

Tyra sitter i kvällssolen, tog ut Tyra efter en stunds vila efter promenaden, ville att munnen skulle vara stängd. Och se! Jag lyckades!

Tyra i närbild med kvällssolen i ögonen.

Allt gott till er alla från gänget på Fina Rossinas...

nyss utsläppta innan promenaden. Fullt ös med tungorna på svaj och svårt att hålla sig på samma ställe i mer än 10 sekunder. Gäller att vara snabb, alla hade inte varit med på samma bild med min förra kamera.//Emelie

Ute är det grått och regnigt. Idag började älgjakten så husse sitter på pass ute i regnet till 18 ikväll! Får se om han står ut för nu tilltar regnet!?

Han var ute en sväng i morse också, då var vädret bättre. Innan han begav sig ut i skogen tog han morgonrastning av hundarna och gav dom mat. Vid halvåtta-tiden vaknade jag av att det small långt bort. Fjollan hoppade på dörren och ville in, hundarna var i hundgården. Jag gick ner och såg Fjollan stå och spana. Jag tror hon blivit lite skotträdd. Fjollan har ju MH-testats med 1:a på skott. Men för några år sen upptäckte jag på en promenad (då med Rossina, Fjollan och Bimbo) att Fjollan blev lite låg, det hade börjat åska. När det åskat ute sen dess har Fjollan blivit lite stirrig. Men jag har inte märkt nåt om det smällt i buskarna när vi varit på promenad i skogen, för det händer ibland. Men kanske att den här åskrädslan tilltar lite med åren??? Det är iallafall inget stort problem, hon blir lite härsig men lugnar sig snart.

En gång precis innan Fjollans åskrädd-beteende så var det en rejäl åsksmäll precis innan vi kom hem och hundarna (Fjollan, Rossina, Bimbo) var ute i hundgården. Jag misstänker att Fjollan blev skrämd då. För jag tycker hon blir lugnare om hon får vara nära mig när det åskar. Ingen av de andra två blev påverkade, trots att Bimbo faktiskt har en 3:a på skott på sitt MH!

Samma idag, det var bara Fjollan som var stirrig.

Jag har alltid tyckt att Fjollan varit den tuffaste och okänsligaste av mina hundar! Men precis som på MH så är det omöjligt att förutse hur dom reagerar i olika situationer.

Tyra är ju väldigt lik Fjollan både i sätt och utseende. Bland annat så visar hon extrem dominans när hon möter sina kullsyskon (det gjorde Fjollan med i sin ungdom). På MH:t för några helger sen så började Tyra med att trycka ner kullsyrran Malva när dom träffades på parkeringen, detta är bara inledningsvis, snart leker dom och ligger ihop utan problem. Hon låter då som världens farligaste hund. När vi (Tyra själv) kom till banan så träffade hon två unga berner. En hane som försynt nosade henne mot de bakre regionerna och en tik som försiktigt också nosade på Tyra. Tyra skrek och la svansen mellan bena! Tänk va lustiga dom är! Malvas matte Malin skrattade gott. Tyra är ju väldigt framåt och orädd när det kommer folk hit, även om hon inte träffat dom förr. En gång kom en uniformsklädd polis som Tyra mer eller mindre anföll i glädje. Så kaxig var hon inte när hon såg spökena på MH:t!! Malvas matte Malin upplever istället Malva reserverad när nya människor kommer hem till dom. Hon hälsar först när matte/husse hälsar på besökaren. Malva visade ju ett balanserat vaktbeteende mot spökena på MH:t. Malva är ju ensamhund och bor på en gård i skogen. Hemma jobbar hon.

Selma som är efter Fjollan i  hennes förra kull och bor här i skogen som ensamhund på en gård är också reserverad till en början mot nya besökare. Men tar du henne till veterinär eller utställning så låter hon främmande domare och veterinärer hantera sig utan att backa. Ja, det är onekligen intressant att studera hundar och deras beteenden. Jag skulle kunna  fundera kring detta länge men ska sluta nu...för den här gången!//Emelie