Livet på Fina Rossinas kennel

Alla inlägg under augusti 2014

Av Emelie - 21 augusti 2014 18:53

I söndags blev Tyra hastigt sämre. Hon hade kissat mer och mer levrat blod sedan fredagen. Hennes allmäntillstånd och aptit var inte märkbart påverkat. Söndag morgon åt hon frukost med frisk aptit men på förmiddagspromenaden så var hon inte pigg. Hon kissade levrat blod och hade trängningar, försökte kissa ofta samtidigt som hon var låg och inte alls mådde bra.


Stefan fortsatte promenaden med Hulda och Dina medan jag vände och gick hemåt igen med Tyra. Jag fick tag på "min" veterinär. Vi pratade och både han och jag var överens om att fokus var att hjälpa Tyra. Vi visste vad det var. Jag var förberedd på att detta kunde vara ett symtom som visade att det var slut. Det var söndag. Inga tider för att åka upp till Ultuna med Tyra fanns, då hennes tillstånd kan försämras i snabb takt när det väl börjat. Jag hade en tanke på att åka upp med Tyra till Ultuna för att hon skulle kunna obduceras. På en söndag kan dom inte plocka ut biopsier på veterinärstationen för att skicka till tumörprojekt. Tyras väl är GIVETVIS prio ett. "Min" veterinär var inte i tjänst....han ringde ändå upp när han såg att jag hade ringt, så tacksam över Magnus på Borensbergs veterinärstation som jag konsulterat sen jag flyttade hit 2000, han har följt alla mina bernerflickor... Han och jag var helt överens om att det absolut enda vi kunde göra för Tyra var att snarast få komma till veterinären så att hon skulle kunna få hjälp att somna för gott.


Det var en ung ny veterinär som jag aldrig träffat i tjänst. En jätte gullig, duktig och förtroendeingivande tjej. Hon svarade direkt när jag ringde och jag berättade läget. Hon frågade var jag bodde och när jag sa var, så sa hon att vi kunde komma om 45 minuter....vilket är tiden det tar för oss att åka till Borensberg.


När vi kom in var vi ensamma där, så skönt. Tyra valde nog en söndag med flit... Jag vägde Tyra, hon hade inte tappat i vikt vilket också kändes bra. Det var tumören i urinblåsan som vuxit sig för stor så att hon inte kunde kissa och då får hunden urinförgiftning och tillståndet blir livshotande. En återkommande tumör är oftast mer aggressiv än den första. Denna hade (troligen) både skickat metastaser till lungorna och växt snabbare än den förra.


Skönt att det fick gå så fort, men det är smärtsamt och sorgligt att säga farväl till sin hund som EGENTLIGEN har så mycket mer att ge, men som får cancer allt för ung...


Tufft med berner....allt för vanligt....


Farväl min Tyra. Du har överträffat alla förväntningar och visat dig vara en alldeles speciell hund. Jag hade kunnat skriva en låååång skrytblogg om dig...men den slipper ni....idag....


  

 

Min vackraste....


SE (AP) CH Fina Rossinas Edetyra

2007 06 12 - 2014 08 17

  



ANNONS
Av Emelie - 12 augusti 2014 08:00

Mycket funderingar kring rasens hälsa har aktiverats i och med Tyras cancer och att jag nu HS pre-testat mina framtida tilltänkta avelshundar Dina och hennes två avkommor Hulda och Hero.


Jag har länge känt en frustration att vi inte har haft någon hjälp i aveln att bekämpa framförallt cancer som så ofta tar våra berners liv allt för tidigt. Min vanligaste erfarenhet är friska rörliga berner som får cancer och dör. När min berner närmar sig 6 år så kryper oron fram mer och mer...när ska cancern komma??? Ska min berner kunna få bli 10 år??? Mina två äldsta blev 9 år +- några månader. Båda dog i cancer och båda var pigga och rörliga för övrigt. Min Rossina röntgade livmodern eftersom att hennes tumör satt där, och den veterinären konstaterade när han såg bilderna hur fint det såg ut mellan ryggkotorna, det var väldigt vanligt att hundar i Rossinas ålder började få sammanväxningar sa han...men vad hade Rossina för glädje av det när hon inte kunde bajsa pga växande cancertumör???


Jag vet ju allt för väl att det inte bara är jag och mina berner som har detta problem. Jag har tvärtom haft "tur". Tyra har ju t ex ändå passerat bernerns medellivslängd 7 år och hon är fortfarande frisk utan symtom av sin cancer....hur länge...????


Jag är ändå tacksam för att jag nu vet. Jag får tid att landa i detta. Jag vet vilka symtom jag kan vänta och vad dom beror på. Jag har de bästa förutsättningarna att göra hennes liv och avslut på hennes liv så bra som det bara går...älskade hund   


Jag har många funderingar kring detta HS pre-test som nu finns. Jag har mailat Berndt Klingeborn, vårt avelsråds ordförande, med lite frågor och funderingar kring detta. Rekommendationen är att inte utesluta C-hundar ur avel men att undvika C-C kombinaioner. Men när man läser oddsen att få leva ett fullt bernerliv för en C-hund så vill man ju till varje pris undvika C-avkommor. Givetvis så finns ingen anledning att testa din hund om du inte planerar att ha den i avel. Och ovissheten kan givetvis vara mer bekväm...men nu pratar jag ur ett avelsperspektiv, att som uppfödare arbeta mot en friskare ras.


Jag har testat Dina som alltså visade sig ha C. Hon är parad med Arttu som är en frisk berner som passerat 8 år, otestad. Jag fick väldigt god kontakt med Arttus uppfödare innan vi beslöt att para Dina med Arttu. Leena bor i Finland och hon kan mycket om berner och har god kännedom om Arttus stamtavla, där det finns en hel del äldre berner. Arttus kull är totalt 10 stycken där 7 fortfarande har hälsan 8 år fyllda, 2 av dessa har dött i cancer och en av annan orsak. Det är med bernermått mätt bra åldersstatistik.


Av Dinas och Arttus 2 avkommor så har alltså Hulda testats B vilket ger betydligt bättre odds än Heros C-resultat om man tyder siffrorna. Jag vet inte Arttus resultat, men troligt är att det är A eller B. Med dessa svar så väljer jag bort att göra om Arttu och Dina-kombinationen. Hade Hero fått A eller B så hade jag velat göra om denna kombination.


Enligt Berndt så är detta test väldigt tillförlitligt och färdigutvärderat att använda. Jag ifrågasätter då om det verkligen är etiskt att använda C-hundar i avel ens med B eller A relaterat till min erfarenhet?? Jag förstår att även B-B-kombinationer kan ge C-hundar, speciellt en närbesläktad B-B kombination.


Idag har vi bara regler och rekommendationer kring HD/ED-index i vår rasklubb. Vore det inte på sin plats att ha regler och rekommendationer om HS pre-testet om det nu är så tillförlitligt och färdigutvärderat som Berndt påstår??? Då har vi ju ÄNTLIGEN ett avelsverktyg för att motverka bernerns största problem!!


Men innan vi formar strategier så måste vi diskutera igenom hur vi ska forma dessa. Vi måste ju se till att ledhälsan som vi lyckats förbättra avsevärt inte försämras igen, eller att vi blundar för andra vanliga ärftliga sjukdomar som vi fortfarande inte har några test eller verktyg för.


Vi har en svår ras ur avelsynpunkt. Vi behöver verkligen hjälp!!!


//Emelie

ANNONS
Av Emelie - 9 augusti 2014 13:16

På avelskonferensen SShK anordnade i november -13 berättade vårt avelsråds ordförande, Berndt Klingeborn, att efter ca 10 års forskning så har så äntligen testet för att mäta riskgraden för din berner att få/nedärva Histiocytärt sarkom (bernerns vanligaste cancerform) släppts. Forskningen har bedrivits i Frankrike på prover från franska berner. Men de har även samlats in blodprover från berner från fler europeiska länder, bl a från Sverige, och det har konstaterats att testet har väldigt hög tillförlitlighet. När forskningen behövde blodprover från friska gamla berner så behövde dom hjälp från flera länder för att få ett tillräckligt stort underlag. Intentionen var att samla in blodprover från friska berner 10 år och äldre, men dom var tvungna att sänka åldern till 9 år och äldre för att få ett tillräckligt stort underlag...


Med tanke på hur all statistik pekar på att bernerns absolut största hälsoproblem är tumörsjukdomar så ser jag detta test som ett tacksamt för att inte säga NÖDVÄNDIGT avelsverktyg för våra berners framtida hälsa.


Enligt Agrias rasprofil är tumörer den vanligste dödsorsaken för våra berner (43,6%). På andra plats kommer ledproblem och då alla ledproblem sammantaget. På tredje plats kommer njursvikt. Jag antecknade bara första procenten, den på tumörsjukdomar.


En annan intressant information jag fick på avelskonferensen var när Sofia Malm föredrog om vårt avelsindex som vi 2012 införde på leder för berner. Det ställdes en fråga om varför HD B gav ett så markant mycket lägre index än HD A med tanke på att både A- och B-höfter är helt friska höfter. Ledindexet fungerar så att 100 är medelvärde. I indexet tar man in flera parametrar och då främst närbesläktade individers led-status. Men svaret var väldigt talande....av alla berner som röntgas (och det är en betydande andel) så röntgas de flesta med ledstatus A, så därför ligger medelvärdet 100 någonstans mellan B och A som båda är helt fritt och alltså ger goda förutsättningar för att hunden inte ska behöva få höftledsproblem....det svaret säger mig att HD inte borde vara ett särskilt stort problem i rasen....eller är det något jag missförstått???


All information jag tagit del av pekar på att bernern är i skriande behov av hjälp. Medellivslängden är skrämmande låg (ca 7 år), endast 30 % passerar 10 år....det finns en massa siffror hit och dit och jag tror att det finns ganska stora felmarginaler både uppåt och neråt, men siffrorna pekar enhälligt att cancer är bernerns absolut största hälsoproblem.


Jag skickade in blod från Tyra, Dina och Hulda till laboratoriet Antagene i Frankrike men begärde bara index-svar från HS pre-testet för Dina och Hulda. Tyra skulle ju ändå inte gå i avel mer, så jag behövde inte veta hennes index, däremot så skickade jag in hennes blod för den fortsatta utvecklingen av HS pre-testet. Jag trodde ALDRIG att jag skulle få testsvar C (vilket betyder högsta riskgrupp för att få/nedärva bernerns vanligaste cancerform-Histiocytärt Sarkom). Jag hade ju kollat så noga på livslängden bakåt och försökt att avla så obesläktat som möjligt och både min G-kull (som Dina är ifrån) och min H-kull har känts såååå friska och bra..... Men jag fick alltså index-svaret C på Dinas HS pre-test medan Hulda (Dinas dotter) tack och lov ligger i riskgrupp B, vilket känns helt ok. C känns inte kul alls. När Heros (Huldas kullbror) index också blev C så känner jag starkt att jag inte vill avla på index C över huvud taget. Jag känner också att jag aldrig skulle köpa berner från kombinationer där föräldradjuren inte är HS pre-testade och jag skulle inte vilja att någon av föräldrarna hade index C. Är detta ett onödigt, förhastat och dumt resonemang??? Nu vet inte jag vilket index Hulda och Heros pappa har, men jag vet att han är 8 år och frisk och från en kull där 7 av 10 fyllt 8 år. Två har dött i cancer och en pga annan orsak.


Observera att alla riskgrupper kan utveckla HS, ingen riskgrupp är helt fri utan det är graden av risk som mäts. A=4 ggr MINDRE risk att utveckla/nedärva HS, B=50-50 risk och C=4 ggr HÖGRE risk än normalpopulationen för berner. Vill ni läsa mer om detta test så finns information med länk både till Antagenes hemsida och under information från vårt avelsråd på SShK:s hemsida.



Allt gott//Emelie





Av Emelie - 6 augusti 2014 14:40

Idag kom så Heros index-svar på HS pre-testet. Tyvärr så visde det att han liksom sin mamma ligger i högsta riskgruppen, index C.


Givetvis är det tråkiga besked att få. Vad jag förstår av vår avelsrådsordförande, Berndt Klingeborn, så är detta test väldigt tillförlitligt. Positivt för den framtida aveln, om vi uppfödare använder oss av detta test som en av flera faktorer när vi väljer kombinationer, men tunga besked för oss som väljer att testa våra tilltänkta avelshundar och får index C. Men ett nödvändigt ont anser jag.


Att Hero och Dina ligger i riskgrupp C betyder inte att dom har cancer eller ens kommer att få cancer i unga år....men risken är överhängande.... "... Av friska hundar 9 år och äldre så hamnar 34% i grupp A, 30% i grupp B och 13% i grupp C..." kan man läsa om HS pre-testet under Information från avelsrådet 2014-05-16 på SShK:s hemsida. Några måste ju utgöra de 13% som får passera 9 år och vara friska...och ibland har man ju tur också...



//Emelie

Av Emelie - 5 augusti 2014 17:12

Idag fick jag ett mms på mobilen. Det var från matte till Grrrlie. Grrrlie mår bra och heter Fina Rossinas Daisy af Smejlycka. Hon fyllde 8 år 2:a april 2014. Hon är från en ganska stor kull...9 stycken....alla friröntgade både fram och bak. Men denna kull är hårt drabbad av sjukdom, inte bara cancer....endast Grrrlie fyllde 8 år av 9 stycken. Jag har berättat det förr och jag kommer att fortsätta tjata... Att döma av den statistik som finns så är inte denna kull unik på något vis för berner. Mamma till kullen var min Bimbo, hon dog 5 år gammal i spridd Histiocytärt sarkom. Pappa till kullen dog i Malignt lymfom ca 5½ år gammal...


Vi lät para Grrrlie en gång....jag fick ett mms från matten till den hanen också nyligen....den hanen är också ensam kvar i sin kull på totalt 5 stycken. Han fyllde 9 år nu i juli...


Det blev inga valpar. Matte till Grrrlie lät göra ultraljud. Veterinären ville att matte skulle komma tillbaka med Grrrlie efter 2 veckor för nytt ultraljud, veterinären skyllde på att han/hon ville försäkra sig om att Grrrlie verkligen var tom....men det visade sig vara en annan anledning.... Veterinären ville kolla om en prick som syntes i mjälten skulle ha vuxit på två veckor.....det hade den!!! Grrrlie kollades upp, lungor röntgades mm. Ingen spridning syntes. Mjälten opererades bort. Det visade sig vara en godartad prick.....men med tanke på att en kullsyster dog i cancer i mjälten som var malignt histiocytom grad 3 vid 6 års ålder, så tror jag att Grrrlie hade änglavakt!!!! Vissa cancerformer kan inledas som godartade men bli elakartade....utan att egentligen veta vad det godartade i Grrrlies mjälte hette, så spekulerar jag att Grrrlie kanske inte hade levt idag om inte om varit...


Det är verkligen illa med vår ras berner...oddsen är för dåliga....det är inte acceptabelt!!! Ska vi bara fortsätta som vi gör??? Är vår avelsstrategi en bra strategi när det ser ut som det gör?????


Grrrlie

 


  //Emelie




Av Emelie - 2 augusti 2014 18:58

Vilken härlig sommar vi har!!! Jag och hundarna och oftast även mina pojkar åker till en sjö här i närheten och badar varje dag. Tyra mår fortfarande bra. Jag tror att det är tumörerna i lungorna som kommer att bli avgörande....på ett sätt hoppas jag så. Spridd cancer i alla organ riskerar en mer plågsam och utdragen process....enligt mina tidigare erfarenheter....


Ja, det är smått absurt....det är inte fråga om OM min berner dör i cancer utan NÄR....och jag ska nog egentligen vara tacksam att jag har en såpass frisk 7-årig berner i dagsläget....hon har passerat medellivslängden...


Ok???? NEJ!!!!!!!!!!!!! Sjukdomssituationen för våra berner är inte ok. Vi har allt för många ärftliga sjukdomar som drabbar våra berner att arbeta emot.... Undrar om jag någonsin kommer att få uppleva en berner med ålderskrämpor????


Hulda och Hero är röntgade. A-höfter på båda. 3 av 4 armbågar är helt fria. Men Huldas vänstra armbåge har en 1:a (lbp=lindrig benpålagring). Jag kan sätta hur mycket som helst på att den 1:an knappt har med arv att göra över huvud taget, eftersom att hon skadade sitt vänstra framben rejält i en kollision med Tyra vid 3 månaders ålder. Frambenet var svullet och leden nedanför armbågen var snedvinklad och Hulda haltade i flera veckor under värsta tillväxtperioden... Hade Hulda haft mycket anlag för att utveckla pålagringar så hade nog graden varit värre. Jag behöver med all säkerhet inte oroa mig för att detta blir problem för Hulda....hon kommer säkerligen också dö i cancer när den dagen kommer...


Jag har ju HS pre-testat Hulda. Hon ligger i riskgrupp B (50-50 risk). Jag väntar på Heros svar... HS pre-test är ett DNA-test utvecklat i Frankrike, nu tillgängligt för hela Europas berner, för att mäta graden av anlag för att utveckla/nedärva bernerns vanligaste cancerform, Histiocytärt sarkom. Observera att alla bär anlag, men olika mycket. Dina testades ju C, vilket betyder att hon ligger i den högsta riskgruppen för att utveckla HS...   Blir intressant att se om även Heros testresultat är bättre än mammas i denna kombination. Hoppas....


Annars så har jag låtit plocka bort två små hudförändringar på Dina....båda helt godartade....skönt.


Ja....livet med berner är tufft....lite för tufft ibland. Tänk om jag kunde byta ras....men mitt hjärta kan inte....inte just nu iallafall. Men vad skönt det hade varit om jag hade fastnat för en friskare ras...


Men mina flickor vet inte hur eländigt det är....just nu iallafall... Tyra pallar äpplen och smäller i sig äpplen i parti och minut....jätte farligt för hundar om man ska tro allt man läser...


 


Själv oroar jag mig för värre saker...


Allt gott!//Emelie




Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Blogkeen
Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se