Igår begav jag, Tyra och Dina oss till Norrköping. Vi träffade Annsofie som hjälpte till vid G-kullens valpning och som tidigare hade Bartolo "Ileach" från min första kull, Ileach blev 9 år, han fick somna in två veckor innan min älskade lilla Fjoll.

Nu har Annsofie Alnöitens Nonstop Eastwood som är precis en månad äldre än Dina med kullsyskon. Annsofie ska både till Växjö på söndag om en vecka och till Mjölby valputställning om två veckor med Eastwood. Så det blev lite träning inför det. Det var kul att träffa er igen! Eastwood är en superfin och trevlig kille, blir spännande att se vad domarna tycker om honom!?

Vi träffade även Isabelle som hastigast. Isabelle bor i Norrköping och jag har lärt känna henne genom facebook. Isabelle har en bernertjej som är två år och heter Maya och hon har dessutom en gordon setter som är ett år och heter Ella. Isabelle är aktiv inom lydnad med sina hundar och jag när ju en ambition om att plocka upp lydnaden (tränade in lydnadsklass 1 med Rossina för 10 år sen) med framförallt Dina.

Isabelle och jag har pratat lite om att träna ihop. Det skulle vara en stor tillgång för mig att få träna ihop med Isabelle. Dessutom så har vi pratat lite löst om att hon skulle träna med Tyra då hon inte kan träna med sin Maya som läget är nu. Vi får se hur vi hinner, vi är väl ganska upptagna med både det ena och andra båda två, men viljan finns och jag tänker att man får bestämma så "tvingas" jag ta tag i träningen med flickorna här hemma. Rejäla sparkar i baken behövs på mig.

Annsofie tog några fina ståbilder på alla tre, alltså på Tyra, Dina och Eastwood. Jag får bilderna så snart hon får in dom i sin dator, dom håller på att renovera hemma hos sig så allt ligger undanstoppat lite här och där.

Så jag avslutar med två nygamla bilder på Dina och Tyra.

Tyra

Dina

Blev förresten denna bild som kommer som julhälsning från Fina Rossinas i julnumret av Sennenbladet, den passade bäst storleksmässigt och jag gillar attityden på flickorna.

Nån artikel blir det inte, det hinns inte med. Livet är fullt av bortprioriteringar just nu, men det måste till för att kunna göra prioriteringar. 

  //Emelie 

Igår träffade vi Zingo med husse Jonny. Jonny har anmält Zingo till valputställningen i Mjölby 14 november och jag skulle (försöka) hjälpa Jonny med lite tips om hur han ska träna Zingo inför utställningen.

Vi sprang lite och så fick hundarna stå lite. Zingo kommer att gå i den yngsta klassen 4-6 månader, han fyller 6 månader dan efter utställningen. Zingo snappade upp vad husse ville snabbt. Även om han är i en bångstyrig ålder så lyckades husse lätt vända det till en kul grej att stå och trava. Ordet nej ska om möjligt elimineras i träningen. Det gäller istället att snabbt som sjutton berömma när hunden gör det man vill även om det bara är i några sekunder. Zingo fattade direkt och sekunderna blev snabbt fler samtidigt som bitandet i kopplet hoppandes och studsandes minskade och byttes ut mot fint trav . Riktigt kul att se. Lycka till med träningen!

Det viktiga nu på Zingos första utställning är att han trivs i miljön och har kul. Även om Zingo inte kommer att bli en utställningshund så är en utställning en bra miljöträning. Fokusera på att hunden ska trivas det är egentligen det enda viktiga. Zingo är en trygg kille, men åldern han är i nu är känslig. Därför är det viktigt att husse inte blir nervös för det känner hunden direkt och undrar vad det är för läskigt med detta? Lägg ribban på en rimlig nivå, det gör inget att en valp hoppar och studsar i ringen samtidigt som den har dragkamp med kopplet och sen lägger sig på rygg när domaren ska beundra och känna igenom den. Det är första gången för både husse och hund i detta fallet. Har hunden haft kul så har ni alla förutsättningar att det går bättre nästa gång och man måste även lära sig själv hur det funkar. Själv är jag nybörjare trots att jag ställde ut min första hund för 12 år sen... Jag BÖRJAR komma underfund om detta med utställning. Jag är glad om min hund är glad. Samtidigt så måste jag lägga ribban lite högre, men då har jag försökt ställa hund i 12 år och är dessutom uppfödare...

Zingo

Zingos husse Jonny med Dina och Tyra

Zingo

Idag ska jag iväg på mer utställningsträning...

Allt gott!//Emelie

Har fått hälsningar från Millas matte igen. Tiden går och de små valparna är nu 25 veckor, 3 november blir dom 6 månader.

Milla (Greta Garbo)

Även Milla fick en märklig magkörare. Hon fick den 2 veckor efter släktträffen och hon åt ris och torsk i flera veckor och så fort dom försökte skola in henne på hennes vanliga mat (som hon mådde så bra på innan) så blev bajset gult, slemmigt och löst igen. Även Millas bajs skickades in för parasitkoll, inte heller Millas bajs innehöll några parasiter (enligt kollen...). Även Milla mådde prima hela tiden. Även Milla funkade hur bra som helst i magen innan detta körde igång. Faktiskt bättre än någon av Millas husse och mattes tidigare bernervalpar, Milla är deras fjärde berner tror jag.

Men nu har även Milla stabiliserat sig i magen. Dom gjorde som jag med Dina. Gav henne homeopatmedel mot parasiter och skolade in Milla på färskfodret Nordic som hon nu äter. Vad som hjälpt vet vi ju inte, bara ATT det hjälpt. Både dom och jag har givetvis upplevt hundar med diarré förut, men inget som betett sig som detta??? Och svar på vad det var har vi inte fått och kommer aldrig att få...börjar bli van. Det viktiga är att dom mår bra nu.

Milla har en kompis som hon träffar varje dag. En goldenkille som heter Krille, Krille är några månader äldre än Milla.

Milla är så lik sin mamma Tyra.

Allt gott!//Emelie

Just nu är min hjärna överhettad av intryck efter helgens konferens i Stockholm. Rasklubben anordnade en konferens för alla intresserade. En otroligt givande helg, TACK avelsrådet och alla medverkande  

Just nu har jag massor med funderingar. Flera verktyg är på gång för oss uppfödare till hjälp att föda upp friskare berner. Gentester, hälsoregister och avelsindex på hd och ed (ledstatus). Mycket bra, men jag tror det är viktigt att vi får ingående kunskap om hur vi ska använda dessa redskap, tror att det finns risk för att vi kommer att ställa för stora krav på våra avelsdjur så att bredden och mångfalden av djur som går i avel blir lidande och det är en stor hälsorisk för vår ras.

Jag var på RAS-konferensen som anordnades för tre år sen (tror jag det var). Och det blev väldigt tydligt för mig på denna konferens hur bra det är med sådana här konferenser. På så många vis.

Skulle kunna skriva såååå mycket om allt jag fått lyssna till och tankar jag har kring det jag hört, men just nu så är det för rörigt i huvudet. Funderar på en reflexionsartikel i nästa sennenblad??? Får se om jag kan samla ihop alla tankar till något vettigt...och om jag hinner???

I fredags åkte vi upp till Stockholm jag och sönerna. Sönerna tillbringade helgen hos mormor och morfar och träffade jämnåriga kusiner och hade hur kul som helst! Tack mormor och morfar  

På morgonen i fredags låg det ett rejält snötäcke på marken. Innan jag begav mig upp till Stockholm så tog jag med mig kameran ut för att fota hundarna i snön. Hade en baktanke; tänkte försöka ta julhälsningsbilden som jag ska skicka in till årets julnummer av Sennenbladet.

Det var egentligen lite för ljust när jag var ute men det blev några bilder. Ville ju gärna ha en bild på alla mina tre till julhälsningen...men jag vet hur omöjligt det är att försöka få dom att posera ihop och se fina ut samtidigt. Men helt plötsligt så händer det!!!! Så här många blev det, ingen helt perfekt men någon kan jag nog använda. Jag har dålig dressyr på flickorna i detta moment, så det är spontanposering som gäller.

Appropå dressyr. Måste bara uttrycka min beundran för matte till Dinas farmor Askimsvikens Humla, Marianne heter hon. Marianne berättade om arbetsprovet som finns för alla fyra sennenraserna. Det är allmändraget och sen klass 1-3 med olika moment där hunden drar en vagn genom koner och över broar och i korsningar och genom grindar och stannar i rutor... Dinas farmor Askimsvikens Humla är den första som tagit championat i denna gren, nu finns det en till. Så inspirerande att höra om detta. Och så imponerande att förstå vad hon har tränat in ihop med sin hund!

En liten parentes...nu till gruppbilderna. Visar här alla som blev hyfsat bra. Ni får gärna tycka till om vilken bild ni tycker är bäst!

En actionbild i snön med alla tre på gick inte lika bra att få till...men här är alla med iallafall...

Tyra och Dina in action.

Här kommer Doris i godan ro, se vem som lurar till vänster...

ATTACK!!!!

...från andra hållet...

Detta var Dinas första möte med snön...gissa va hon tyckte???

Dina vacker mot den vita snön...

Tyra, vacker hon me...

Allt gott  //Emelie

Kameran följde med på dagens långpromenad. Och det var mest Dina som fastnade på bild. Dina har så fina färger, hon har ärvt pappas djupa tanfärg och mammas mörka ögon. Hon är nog lite av en "best of" hund. Temperamentsmässigt så har hon lika gott lynne som båda hennes föräldrar har, men hon är nog lite lugnare än båda föräldrarna är vilket är ganska skönt.

Doris var (som vanligt) iväg på egna äventyr i skogen  så därför fastnade inte hon på så många bilder...

Doris

Att försöka fånga Dina på bild kräver full koncentration så det blev bara en bild på vackra mamma Tyra också.

Efter promenaden de senaste dagarna har jag tränat ett kort pass ståträning med Dina inför utställningarna nu i november. Och hon är läraktig den lilla, så det ska bli riktigt kul att visa upp min lilla pingla. Målet för mig på utställningar är att hunden ska tycka att det är roligt att visa upp sig och visst drömmer jag om en rosett... Har aldrig fått nån. Tyra ska följa med till Växjö den 7 november och hon visar upp sig jätte fint, men jag har väl inga större rosettförhoppningar när det gäller henne, men får vi rött blir jag mer än nöjd. Även Dina har väl sina "utställningsfel" men hon har liksom Tyra sina styrkor också. Och tycker hon det är lika kul som mamma Tyra i ringen så är jag supernöjd.

Nu till de utlovade bilderna på Dina i höstsolen  

Full fart...i skuggan dock.

Ännu en skuggbild

Sen idel sol!

Allt gott!//Emelie

Nu är det en del hundaktiviteter inbokade helgerna framöver. På fredag åker jag och mina söner upp till Stockholm. Hundarna och Stefan stannar hemma. Sönerna ska bo hos mormor och morfar och träffa kusinerna och jag ska på rasklubbens konferens där vi kommer att dryfta allehanda intressanta ting som rör våra fyra sennenraser.

Det blir roligt att träffa flera uppfödare och andra intresserade. Misstänker även att en del tunga siffror kommer att presenteras. Bernern är en av de raser som har högst frekvens cancer. Cancer är ingen rolig sjukdom att kämpa emot för någon. Inte helt lätt att komma tillrätta med avelsmässigt heller. Men vi har ett kompetent avelsråd och sådana här konferenser främjar även samarbetet oss uppfödare emellan så jag ser en ljus framtid för vår ras. Men det går inte över en natt. Och givetvis har vi inte "bara" cancer. Men cancern är nog den största boven till att medellivslängden är så låg på vår ras.

Två helger i november blir det utställningar! Den 7:e november beger jag mig till Växjö. Jag tar med mig Tyra och Dina. Tyra börjar få tillbaka sin fina lockiga  päls och hon är så fin....om ni frågar mig, får se vad domaren tycker??? Dina gör då utställningsdebut nyss fyllda valp (6 månader 3 nov). Inte helt strategiskt att debutera i ett sådant stort sammanhang, men jag ska göra mitt bästa att förbereda mig och Dina. Jag upplever Dina som en väldigt trygg valp, men jag vet att man inte ska ta något för givet. Men om matte håller sig lugn så brukar det gå bra....  

Nyss anmälde jag Dina till valputställningen i Mjölby helgen efter, den 14:e november. Vet flera fina östgötabernervalpar som ska dit, blir kul att träffa dom "live"! Sista anmälningsdagen till Mjölby över nätet är 27:e oktober. Och här kan du läsa om valptställningen i Mjölby...om du inte anmält dig än.... Ser fram emot att träffa trevliga människor och hundar på båda utställningarna  

Några rykande färska bilder på Dina avslutar dagens blogg.

Lägger till några bilder från promenaden.

Tyra och Dina.

Tyra jagar ekorrar....mormor Rossinas specialitet!

Dina poserar

Allt gott!//Emelie 

Förra veckan tillbringade vi tvåbeningar i familjen på Rhodos. Varmt och skönt hade vi men givetvis kom regnet dom väntat på i flera månader när vi var där! Torsdagen bjöd på heldagsregn, inte önskvärt väder på solsemestern. Men det var skönt att komma iväg och även om vädret lämnade en del att önska så var temperaturen väldigt behaglig.

Och matte kunde verkligen koppla av. Mina kära bernerflickor levde lyxliv här hemma. Dina kamperade ihop med pappa Lacoste hos Katrin och Johan med söner. Hennes mage har fortsatt att stabilisera sig och nu äter hon Nordics färskfoder helt och hållet. Men upptrappningen från ris och torsk gick vääääldigt försiktigt, tog mer än en vecka. Doris och Tyra vistades på det exklusiva Pensionat Ledberg där dom stortrivs, bildbevis finns, vi kommer till dom. 

Några semesterbilder blev det. Här spanar Rickard in några dansare vid poolområdet första dagen, som var solig och fin.

Andra dagen var mulen så vi promenerade runt lite och hamnade på en lekplats.

Henrik gillade rutchkanan.

Vi väntar på lunchen.

Stefan.

Fredag blev en heldag vid poolen som låg precis vid havet där jag badade. Här kisar vi mot fotografen med havet i bakgrunden.

Marie skickade några bilder från Doris och Tyras vistelse ihop med Zero (halvbror med Doris). Här syns alla tre ute i trädgården.

Zero står fint.

En skön inglasad altan finns att softa på. Tyra.

Zero.

Doris.

Tyra pysslar om Doris. Tyra har anammat först Rossinas sen Fjollans och nu Tyras plockande och naggande efter fästingar på sina flockmedlemmar. Det är verkligen roligt att se dessa beteenden läras in generation efter generation. När Rossina levde var hon ärkemamman. När hon dog tog Fjollan tydligt över den rollen och förra sommaren lärde hon upp Tyra som nu är flockmamman efter Fjollan trots att Doris nu är äldst. Doris är ordningsvakt.

Doris njuuuuuter!

Dina är valpen i flocken, det märktes tydligt när alla tre återförenades. Tyra visade det väldigt tydligt. Hade jag inte känt mina flickor så väl så hade jag trott att Tyra bet ihjäl Dina. Men inom en minut var allt klart och ordningen i flocken var återställd.   

Som sagt på Pensionat Ledberg levs det lyxliv med privilegier...

Tyra i knät på Marie.

Och så här kan man också ligga...

Även Doris njuter i soffan...syns på blicken att hon vet att soffor EGENTLIGEN är förbjudet område...men inte här inte!

Zero förpassad till golvet när flickorna intagit hans hus! 

Ett skönt täcke att ligga på tycker Doris.

Och Dina hade det lika bra som "mammorna". Katrin tyckte hon var så lugn och fin. Hon följde med och hälsade på hos vänner, nosade runt och la sig sen genast till ro. Och jag är verkligen glad åt denna lilla dam som jag hoppas kommer att "hålla hela vägen". Men viktigast är att mina flickor mår bra och det gör dom alla tre just nu! Doris är som den pigga friska bernern hon ska vara. Och Dinas mage verkar nu äntligen ha stabiliserat sig helt och hållet. Även om Dina inte verkar ha lidit nämnvärt av sin lösa mage så har jag gjort det å hennes vägnar.

Så allt är frid och fröjd! Nu ska vi gå på långpromenad i regnet!//Emelie

Det långa uppehållet här i bloggen beror på att vi varit på Rhodos i en vecka. Men nu är vi tillbaka. Återkommer till vår vecka utomlands. Dagens blogg ägnas åt Berras födelsedag.

10:de oktober fyllde Berra från Fina Rossinas första kull 10 år. Berra firades av matte Elly och sin fanklubb. Berra har en fanklubb bestående av ett gäng damer i sina bästa år. Berra har gjort mycket spännande tillsammans med sin fanklubb genom åren. Såpass mycket att han skrivit några artiklar om sina bravader, en publicerades i förra sennenbladet. 

Givetvis bakades en tårta till Berra på hans stora dag. Berra, som liksom sina släktingar är väldigt matlagningsintresserad övervakade tillredandet nogsamt.

Diska är jag bra på.

Jo den blev ju bra.

Lite uppfostran har jag hunnit få på 10 år...

När får jag????

Paketöppnandet gick snabbt!

Finfina presenter att avnjutas!

Ännu en gång ett stort GRATTIS!

Allt gott!//Emelie