Några bilder blev det ikväll.

Rickard visar något för valp 6

valp 1, 2 och 6 försöker läsa en lurvig bok.

Medans valp 3 verkligen gillar bollar!

Glimmande Dina.

Gonatt! Borde sovit för länge sen...//Emelie

Vad jag njuter av denna valpkull!

Imorgon fyller mamma Tyra med kullsyskon 3 år. För tre år sen föddes två kullar med bara tre dagars mellanrum här på kenneln, E-kullen och F-kullen. Sammanlagt hade jag 14 valpar här då. Henrik var 1½ år och gick inte på dagis... Det var faktiskt lite väl körigt. Jag hann inte njuta av valparna på samma sätt som jag hinner nu. Den här gången har jag ordnat det lite bättre praktiskt.

Jag har inte haft någon valpkull sen dessa två, vilket också har gjort att jag hunnit längta extra mycket efter en kull valpar.

På söndag kommer tre av valparnas blivande ägare för att hälsa på och tinga sin valp. Sen är det bara två veckor kvar tills dom flyttar! Tiden går onekligen väldigt fort!

Igår var Tyras pappas uppfödare, Lilian som har Edets kennel uppe i Stockholm, här och tittade på valparna. Lilian och hennes man Gunnar har ett lantställe i Grännatrakten, så Lilian tog vägen förbi när hon åkte hem till Stockholm. Hennes fem berner var med, men fick inte träffa mina hundar pga infektionsrisk. Men jag fick träffa hennes hundar, då jag hjälpte henne på en liten kort rastning av dom. Hennes Edets Janice, som fö är kusin med Tyra, har bara ett cert kvar tills hon är champion. Så nu håller jag tummarna för att hon får det certet snart! En jätte fin tik. Lilian har även behållt en valp efter Janice som nu är ett halvår. En riktig goding, lugn och fin...när hon inte hittar på bus...

Jag var lite nyfiken på vad Lilian tyckte om valparna. Och hon tyckte givetvis att dom var jätte söta. Och hon tyckte också att alla verkade trevliga och sociala. Jag har försökt att bilda mig en uppfattning om de olika individernas temperament. Men av erfarenhet så vet jag att det, liksom hur dom kommer att se ut exteriört inte alltid stämmer överens med vad jag tror nu... 

Lilian har fött upp berner länge. Hon har haft många kullar. Hon tycker också att det är svårt att säkert säga hur valparna kommer att bli. När man dessutom har väldigt låg inavelskoefficient som det är i denna kull, liksom i alla mina kullar, så blir kullen gärna ojämn. Dom ser väldigt olika ut och det kan även variera temperamentsmässigt.  

Jag upplever ändå att kullen är jämn och bra temperamentsmässigt. Temperamentet ser jag som mina tikars starka sida, medans jag önskar framförallt lite mer stomme och kraftigare huvud på utseendesidan.

Jag ville få råd av Lilian angående de två tikarna det står emellan vilken som ska stanna. Jag hade ju först fastnat för 3:an, men hon har nu ett kraftigt överbett och så tror jag att hon blir lite nättare i modellen än dom andra två tikarna, hon är det nu iallafall. De andra tikarna är nu jämnbra men väldigt olika och bra på olika vis.

Både Lilian och jag fastnade för den mörka tikens (2:ans) huvud. Men 4:an ser idag kraftigare ut i stomme och front. Och 4:an är idag störst också. 4:an har lurvigare päls som jag tror blir lockig. Men av erfarenhet så vet jag att inget behöver bli som man tror. När dom är 3-3½ år är dom färdiga....och då kanske det ser helt annorlunda ut!???

Sen jag slog 3:an ur hågen pga överbettet, så har jag tänkt på 2:an. Mycket pga att hon är mörkt tecknad, är lite svag för mörkt tecknade. Hon är helt olik Tyra i utseendet. 4:an däremot är väldigt lik Tyra, både i sätt och utseende...verkar det som iallafall. Jag har iallafall bestämt mig för att behålla 2:an här på kenneln.

Men om Catrin inte ångrar sig, så flyttar 4:an till Catrin och Disney (kullsyster till Doris) i Katrineholm och blir allt bra så får 4:an troligtvis också valpar. Jag hoppas givetvis på att 2:an får hålla sig frisk och korrekt på alla vis så att även hon kan få valpar i framtiden. 

Lilian hälsade och gosade även med Tyra och Doris...svårt att undvika då dom mer eller mindre tvingar sig på besökare. Lilian tyckte att Tyra hade gott hull...kanske lite väl gott. Så jag behöver inte truga med maten för hennes del... Doris tyckte hon var lagom, inte mager  . Doris har piggat på sig avsevärt den senaste tiden och även aptiten har blivit bättre. Hon börjar komma ur skendräktigheten. Och vad jag tror blivit av med hakmasken.

Bilder har jag inte hunnit att ta några de senaste dagarna. Men så fort jag hinner får ni se dom små godingarna som bara blir sötare för varje dag!

Allt gott!//Emelie