Vi har faktiskt två katter här på Ilarstorp också! Jag skaffade dom precis innan jag träffade Stefan och innan jag visste att jag skulle bo precis vid en trafikerad väg.

Katterna var inte gamla när vi flyttade hit. Katterna fick först vara inne men dom kissade bara i sängarna och dom verkar dessutom inte trivas inne med hundarna. När dörrarna står öppna sommartid så är det bara den ena (den trefärgade) som vågar sig in.

Det är två kastrerade honor och dom är kusiner. Den gråspräckliga är skyggast men keligast , dock bara med mig. Hon är ingen äventyrskatt utan håller sig här på gården.

Den andra katten har dom rätta färgerna! Hon är en liten äventyrskatt. Går på lite upptäcktsfärder. När hon varit borta för länge så kommer den grå och pockar på uppmärksamhet, jamar och vill liksom tala om att nu har kusinen varit borta för länge och vi måste leta rätt på henne. Två gånger har hon sprungit upp i ett träd och inte vågat komma ner. Andra gången det skedde så var Stefan och jag på semester på Rhodos. Stefan ringde en kompis som kom hit och fick putta ner henne från trädet. Hon skulle aldrig låta en främmande människa få tag i henne, när han försökte så sprang hon bara längre upp i trädet... Men hon landade bland lite granris så det gick bra.

En gång satt hon i pannrummet och var så eländig med ena tassen svullen. Veterinären trodde att det var ett ormbett. Lite penicillin och hon blev frisk.

En annan gång när vi kom hem efter att ha varit borta, det var på vintern, så var båda mina katter borta. Det var bara Dalhemskattan som var här. Svärmor (som bor i huset nära oss, Dalhem) ger mina katter mat när vi är borta och den här gången hade deras katta som var ganska aggressiv och tråkig följt med och tagit över hemma hos oss. Jag ropade och ropade och till sist så hörde jag mina två jama...i RÄVFÄLLAN. Stackars mina små Misisar! Dalhemskattan fick sluta sina dagar efter detta. Dom hade haft problem med henne och hade en son till kattan som var betydligt trevligare.

För er som inte vet vad en rävfälla är så är det en stor låda med ruttet kött i som lockbete och när räven går in och äter av köttet så slår dörren till lådan igen. Vi har mycket räv här, blir det för mycket så begränsar naturen rävstammen själv med rävskabb. Detta är ju en väldigt plågsam död för rävarna och rävskabb kan ju även smitta våra hundar. Så istället så sätter man upp rävfällor och skjuter räven som gått i fällan. När man får ha rävfällor är givetvis reglerat, just nu är det inte lovligt.

Även min kära Rossina gick i fällan då ruttet kött är ett utmärkt lockbete för bernerflickor också, men hon tog ingen större skada av detta annat än ohälsosam förtäring, men den klarade hon också bra.

Ja, då har ni sett mina katter också, dom går under samlingsnamnet Miiiisisarna!

Imorgon kommer Edetoyota "Malva" hit så då ska det fotograferas! Allt gott!//Emelie