Så äntligen blev det av! Idag åkte jag, Rickard, Fjollan och Doris till Rejmyre för att hälsa på Fine Fritz eller Fritzon som han numera kallas.

Och så fint han bor! På en liten gård vid en liten sjö. Och så bra han mår! Matte Eleonora...

Fritz med sin matte. Man blir flåsig av att ha två tjejer på besök sa Fritz! 

...och dagmatte Dagmar...

Rickard sitter i Fritzons dagmattes knä.

...berättar lyriskt om deras älskade Fritzon. Gammelmatte och uppfödare Emelie sitter lyriskt och lyssnar. Fritz är så lydig så det är synd om honom säger matte. Dagmar berättar om bilar som stannar bara för att beundra hennes fina hund och hur lätt Fritz är att ha, han är alltid lös och kommer direkt när man ropar. Det enda matte klagade på var att Fritz skulle kunna vakta lite bättre, han skäller ju inte ens när det ringer på dörren.

Som ni förstår så hade vi ganska trevligt. Att det bjöds på svampfyllda crèpes och gott fika med hembakt saffransbröd och kakor gjorde inte besöket mindre trivsamt på något vis.

Tyra fick inte följa med då jag märkt att hon markerat lite på höger fram i några dagar. Det har varit så lite så jag har inte låtit henne vila tillräckligt, jag har trott att det ska ge sig. Nu är det VILA och endast koppelrastningar som gäller så att hon blir helt bra snart, hon ska ju trava fint om en månad i Sala. Men husse koppekrastade henne genom att gå drev, men han lovade mig att det var ett kort drev...hmmm... Iallafall så sköt Stefans bror en älgkalv som Stefan och Tyra drev fram.

Fritz är en riktigt tjusig kille. Han var inte lättfångad på bild. Han var väldigt intresserad av Doris och Fjollans rumpor. Men här står han fint även om bakgrunden blev lite tråkig.

Världens snällaste hund med världens vackraste ögon!

Tusen tack för den här gången!//Emelie