...och snart är det jul. Dina är 6½ månad. Tycker att hon växer fint.

Förra året vid den här tiden hade Fjollan sin besvärliga hosta. Jag hoppades och hoppades...men det var den där jä  a cancern som slagit till. Nu blev ju Fjollan lite drygt 9 år innan hon fick cancer och var en frisk, pigg och rörlig bernerdam in i det sista. Trots att hon faktiskt gjorde en stor knäoperation vid 7 års ålder. Den rehabiliterade hon sig snabbt efter och hade inte tillstymmelse till besvär efter den, trots att hon sprang fritt och for rejält i skogen. Nej hon har alltid känts som en stark och frisk individ, jag trodde att hon skulle bli äldre... Men, men, är ändå tacksam för att hon blev så gammal som hon blev. Det var ju betydligt värre när Fjollans dotter Bimbo drabbades av cancer vid 5 års ålder. Båda dog i samma cancerform, den som är vanligast i vår ras, malign histiocytos. 

Nog har jag vägt för och emot att fortsätta avla och att överhuvudtaget ha berner. Men jag vill ju tro att rasen kommer att bli friskare. Vi har en hög medvetenhet om problemen och jag tror att vi använder de rätta verktygen för att sakta men säkert avla sunt så att färre individer drabbas. För att tro att vi BARA kan avla fram friska individer är en utopi som går emot naturens lagar. Det är till syvenes och sist naturens lagar som gäller.

I morse följde kameran med igen. Inte lika soligt men vackert med frosten.

Dina

Ihop med mamma Tyra

Allt gott  //Emelie