Livet på Fina Rossinas kennel

Senaste inläggen

Av Emelie - Måndag 1 aug 11:25

I fredags följde jag med min vän Christian för att hämta hans bernervalp Bernerbandens Emerson hos uppfödaren Birgitte.


Christian har jag lärt känna genom att han mailade mig för länge sedan när han skulle flytta hit till trakterna och ville få rekommendation om en bra veterinär. Christian kommer från Tyskland och flyttade till Sverige tillsammans med sin bernerhane Bruno. Bruno hade ont pga kraftiga pålagringar på sina armbågar redan från 7 månader. Han blev även väldigt sjuk med bland annat hjärnhinneinflammation som följd av fästingburen sjukdom under sitt liv. Med Christians omvårdnad så kunde Bruno ändå leva ett gott om än med åldern mer och mer stillsamt bernerliv och blev nästan 12 år gammal. Det är nu tre år sedan Bruno fick vandra över regnbågsbron. Christian har de senaste två åren letat aktivt efter en ny bernervalp. För Christian har ett av de viktigaste villkoren varit att föräldrarna till hans nästa bernervalp ska vara SH pre-testade. Han har slagits av hur svårt det är att hitta information om huruvida föräldrarna är SH pre-testade eller ej på uppfödares hemsidor. 


Birgitte som har Bernerbandens kennel har jag lärt känna i samband med att jag startade den slutna Facebookgruppen SH pre-tested Bernese Mountain Dogs. Denna grupp är för alla oss som SH pre-testar våra berner. Tanken med gruppen är främst att skapa kontakt mellan uppfödare och hanhundsägare i hela världen som vill använda SH pre-testet som ett avelsverktyg. Syftet med gruppen är även att kunna diskutera hur vi ska arbeta för att bernern ska kunna bli en friskare ras och vända den fruktansvärda trenden att medellivslängden bara sjunker, främst pga tumörsjukdomar. Birgitte är från Danmark. Hon bor nu i Skurup i Sverige men pendlar och arbetar fortfarande i Danmark. Birgitte brinner som jag för berner och hon ser också hur viktigt SH pre-testet är för rasens framtida hälsa. Hon har bevistat samtliga av de internationella hälsosymposierna som varit för berner runt om i Europa vart tredje år sedan 2001. Hon har väldigt mycket kunskap om berner.


När jag fick veta att hennes Babette som är SH pre-testad med index A parats med den norske hanen Grizzly som också är SH pre-testad med index A var dräktig, så berättade jag det för Christian direkt. Han blev givetvis väldigt intresserad och det hela ledde fram till fredagens resa för att hämta hem en av de sju valparna efter denna kombination till Karlsby. 


Birgitte har behållt två av tikarna i kullen, den ena bor hos fodervärd och hade åkt precis innan vi kom, men lilla Rosa bor kvar hos Birgitte och Anders! 

Rosa och Emerson

 


Emerson

 

Ett efterlängtat första möte mellan Christian och hans nya bernervän Emerson 10 veckor.

Rosa tillsammans med Birgitte och Anders yngste son (jag och namn....förlåt...) som var hemma och hälsade på när vi var där.

   

Lilla Rosa tyckte att Hulda var spännande. Hulda låtsades som om hon inte märkte Rosa...

 

Söt Rosa 10 veckor. Birgitte valde att SH pre-testa de tre tikarna i kullen. Två av tikarna visade sig ha SH pre-test index A och en av tikarna har SH pre-test index B. Rosa är testad SH B.

 

Vi blev bjudna på lunch och jag frågade Birgitte om hennes kommande avelsplaner då jag vet några fler som söker valp. Birgitte berättade att nästa gång hennes tik Nellie som är en söt, jätte trevlig och pigg tik (SH pre-test index B) löper så kommer hon att para henne. Hane är inte helt bestämd ännu, men han kommer definitivt att vara SH pre-testad.


Söt Emerson

Så var det dags för hemfärd. Men först ska Christian fotograferas tillsammans med Emerson. 

 

Rosa ville också vara med...

 


Hemfärden gick väldigt bra. Emerson fann sig snabbt tillrätta i sin resebur och jag tror att han tyckte att det kändes tryggt med mina två bernerflickor i bilen också. Vi stannade efter bara några kilometer och köpte koppel och halsband.

Matpaus.

   

Vi stannade även till i Ödeshög hos Lotta för att köpa lite färskfoder då tanken är att Emerson ska äta det. Hos Lotta fick Emerson träffa Lottas äldste bernerhane Imexx som passerat 10 år med några månader. Fortfarande en pigg och fartig kille. Imexx är Lottas tredje berner och alla hennes berner hittills har passerat 10 år.... Imexx liksom hennes förre berner, Gazton, har ätit färskfoder i hela sitt liv... Lotta använder inte heller några former av fästinggifter på sina hundar.

Imexx undersöker lille Emerson.


Jag lämnade av Christian och Emerson hemma i Karlsby ganska sent i fredags. Sedan höll jag mig ända till igår söndag tills jag kom förbi för att hälsa på Emerson igen. Då hade jag med mig Hulda...

Hulda och Emerson

   

Henrik och Rickard var också med. Emerson har inte haft tillfälle att bekanta sig med barn så mycket sa Birgitte. Henrik och Rickard ställde mer än gärna upp som försökskaniner!

Tror det ligger i bernerns gener att älska barn...

       

Roligt att leka med Henriks keps...

   

Puss på dig Rickard

 

Mysigt!

Tror lille Emerson börjar förstå att Christian är HANS husse...Hulda ville gärna lägga beslag på Christian...

   

På tisdag får Emerson komma hit och hälsa på...


Sammanfattningsvis så kan Emerson intyga att han trivs finfint i Karlsby!!!

Och han är ganska söt...

 


Allt gott!


  //Emelie      


   


ANNONS
Av Emelie - Tisdag 31 maj 21:18

Nu när jag har fått veta diagnosen så är jag lättad.


Det har varit några dagar med oro här hemma. Det började i söndags. Hulda la sig på promenaden och ville inte gå vidare. Först när jag vände hemåt igen så knatade hon på. Hmmm tänkte jag och tempade henne när vi kom hem. 39,2....det är allt lite högt. Det var varken speciellt varmt och Hulda hade inte gjort många knop på promenaden. Dina låg på 38,7 med samma termometer. Aptiten var det inget fel på. Hulda hoppade (som vanligt) upp på bänkar och snodde mat så fort hon kom åt... Jag tempade henne igen efter vila, fortfarande 39,2. På kvällspromenaden haltade hon!!! 39,4 i temp när vi kom in... Hade hon stukat höger framtass som hon markerade på? Ligger hon högt i normaltemp? Stefan tyckte att jag pjoskade, ser du väl att det inte är något fel på henne...


På måndagen ville hon inte ta morgonsvängen med Stefan men följde med mig. Hon studsade av glädje och åt frukost med sin vanliga glupska aptit. Efter vila tog jag tempen igen....39,9!!!! Nej nu var det färdigavvaktat. Jag ringde direkt till "min" veterinär Magnus. Han svarade och fastän han egentligen var fullbokad igår så tog han sig tid för Hulda och mig på eftermiddagen. Tiden gick långsamt...


När vi kom till veterinären så kändes Hulda lite piggare. Inget krumbuktande utan Magnus fick ta tempen, känna igenom och ta blodprov helt utan protester. Detta att hon är så medgörlig är ett symtom sa jag. Kändes verkligen som om Hulda förstod att hon fick hjälp av veterinären. Tempen vara nere på 39,2 igen. Magnus palperade Hulda grundligt. Allt kändes bra. Något förstorade lymfknutor var det enda. Han reagerade på att hon har så fina tänder...jo, jag ger ju henne färskfoder och märgben ibland. Blodprov analyserades. Organvärdena var normala så alla inre organ verkade fungera som dom skulle (skönt). Analys av infektionsbilden i blodet visade tydliga indikament på Anaplasma. Infektionsbilden var inte så hög som den brukar vara vid exempelvis livmoderinflammation så det uteslöts, hon hade ju varken flytningar och livmodern kändes bra när veterinären palperade henne. Men iom att hon precis har löpt....och är en berner....så fanns det med i diskussionen.


Blodbilden med kraftig minskning av trombocyter och något lågt med röda blodkroppar och symtomen med feber, ont i kroppen med hälta och ovilja att gå på promenad tydde på Anaplasma konstaterade Magnus. Blodprov skickades iväg för säker diagnos. Magnus och jag beslöt igår att avvakta med behandling med Ronaxan tills vi fått svaret som skulle komma följande dag, idag på eftermiddagen. Detta eftersom att man både ska vara restriktiv att behandla med antibiotika i onödan och för att Hulda trots allt inte var så akut sjuk. Jag fick med en dos omifallatt hennes tillstånd skulle försämras. Det gjorde det inte, nästan tvärtom faktiskt. Jag behandlar henne med healing och homeopatiskt för att stärka henne.


I eftermiddags ringde Magnus och bekräftade att smittämne av Anaplasma fanns i Huldas blod. Å vad skönt sa jag, då vet vi vad det är och det går att behandla! Ja det är relativt lättbehandlat och du kommer nog märka en snar förbättring med Ronaxan (antibiotika som man ger vid Anaplasma), sa Magnus. Hulda fick sin första dos Ronaxan tillsammans med maten direkt efter att jag lagt på. Maten slukades och Ronaxanet med den.


Vad jag är tacksam för att Hulda har så bra grundfysik!!! Vi kan inte skydda våra hundar från fästingar och med dom risken att komma i kontakt med smitta av fästingburen sjukdom. Men vi kan förebygga så gott vi kan för att våra hundar ska klara av smittan på bästa sätt. 


Dina nosar efter och naggar bort fästingar på Hulda. Skönt tycker Hulda. Hulda pysslar om Dina på samma sätt.

 


  //Emelie

ANNONS
Av Emelie - Söndag 3 april 11:05

Bernern är en fantastisk ras. Men när rasklubben tydligt går ut med att och varför SH pre-testet från Antagene är det viktigaste avelsverktyget för sund avel av berner sennen, men det bara visar sig vara ord utan innehåll så blir jag minst sagt trött...


Eftersom att SH pre-testet är en vetenskaplig utvärderad riskindikator för individen att utveckla/nedärva bernerns största ärftliga hälsohot, så är det väl självklart att vi ska införa obligatorisk SH pre-testning av avelsdjuren!!!??? Lika självklart är det väl att testresultaten ska registreras i SKK:s officiella register vid sidan av HD- och ED-resultat, mentalbeskrivningar, utställningsresultat och andra officiella uppgifter som vägs in och tas hänsyn till när uppfödare gör avelskombinationer och när valpköpare väljer från vilka avelskombinationer de vill köpa valp!!!???


Varför vill klubben inte anamma denna möjlighet utan legitimerar att uppfödare fortsätter att avla i blindo när det gäller denna stora och livsavgörande hälsorisk för vår ras????


 


//Emelie





Av Emelie - Måndag 21 mars 09:50

Så är det med livet. Men jag är ändå tacksam så länge vi och våra berner får vara friska. Vi vet alla att det viktigaste är hälsan. Men visst får man vara lite besviken när man planerar och så går det inte riktigt som man hade hoppats... 


Emma har tidigare haft Elvira från min första kull. Elvira fick en kull valpar med sex hanar. Emma behöll Prinsen. Elvira blev drygt 11 år innan hon dog. Prinsen följde sin mor och dog lite drygt 8 år gammal bara några månader efter att Elvira hade gått bort.


Emma har nu Wilda, Eklövens Touch of Sweden. Wilda är en jätte trevlig bernerflicka som genomfört ett fint MH (mentalbeskrivning), är utställd, friröntgad HD A och ED 0 och SH pre-testad med index A. Index A innebär att hon har riskgener för att utveckla/nedärva histiocytärt sarkom (HS) men risken för att utveckla/nedärva HS är 4 ggr mindre jämfört med medelbernern. 


Emma försökte para Wilda i höstas. Hon hittade en lämplig hane i Danmark som passade på flera vis och som även var SH pre-testad (index B, medelrisk jämfört med bernern i övrigt). Men Wilda ville inte para sig. Emma ville försöka para Wilda detta löp igen. Denna gång med en hane på närmare håll som Wilda kunde få träffa lite mer. Emma frågade om jag kunde tänka mig att släppa på Hero.


Jag har inte velat använda Hero eller Dina i avel p.g.a att de ligger i högsta riskgruppen (index C) för att nedärva bernerns vanligaste cancerform HS. Men ju mer jag har lärt om SH pre-testet så har jag ändrat mig i det avseendet. Jag var på det internationella hälsosymposiet i Finland i augusti. Jag har fått tillfälle att diskutera SH pre-testet både med Joëlle Bardet som är ordförande i franska bernerklubben och hon arbetar aktivt med att samla in information om SH pre-testet och har direktkontakt med forskarna bakom SH pre-testet. Hon har arbetat med insamlande av material och information ända sedan forskningen började för 15 år sedan. Jag har även kunnat diskutera med forskarna direkt och kunnat fråga mina frågor.


Jag ser mer och mer att SH pre-testet är ett självklart och oumbärligt hjälpmedel i vårt avelsarbete mot friskare och mer långlivade berner!


Jag ser också att det är viktigt att se helheten där den genetiska variationen är nödvändig och att SH pre-testet ska användas som det risktest det är och som forskarna rekommenderar:

Berner i de lägre riskgrupperna (index A och B) ska prioriteras i avel men berner med index C som har andra för rasen viktiga egenskaper ska användas i avel men endast paras med hundar i lägre riskgrupp (A eller B).


Det är endast möjligt att säkert undvika kombination av två högriskhundar (C+C) om vi SH pre-testar våra berner innan avel!


Det tillräckligt stora underlaget visar tydligt att berner som ligger i högriskgruppen (index C) löper en betydligt större risk att dö unga i HS eller annan tumörsjukdom jämfört med berner som ligger i lägre riskgrupp (index A eller B). MEN det finns också individer i högriskgruppen som blir gamla berner (=över 10 år). Vad som gör att vissa av de C-testade inte utvecklar HS eller annan tumörsjukdom kan ha med tur, andra gener, miljöfaktorer eller troligast lite av varje att göra. 


Alla berner bär riskanlag för HS i mindre eller större utsträckning oavsett om vi SH pre-testar dem eller ej!


Sedan vet vi också enligt Agrias statistik över den svenska populationen, att förutom att bernern är den ras där flest dör p.g.a tumörsjukdom så är den dessutom den ras där flest dör av njursjukdom jämfört med alla raser. Bernertikar är också de som löper högst risk att få livmoderinflammation före 10 års ålder jämfört med alla raser. 


Andra ärftliga sjukdomar som exempelvis ledproblem förekommer också, men där toppar inte bernern. Det utesluter givetvis inte att vi ska fortsätta att arbeta mot friskare leder med de hälsoprogram vi har OCKSÅ. Det vanligaste ledproblemet är korsbandsskada.


Bernern är en sjuk ras och tumörsjukdomar är den absolut dominerande hälsorisken och jag hoppas verkligen att ALLA uppfödare inser vilken fantastisk möjlighet SH pre-testet, använt på rätt sätt, är för vår ras framtida hälsa!


Iallafall så ser jag att Hero tillsammans med lämplig tik, SH pre-testad i lägre riskgrupp, kan tillföra gott till rasen. Och när jag provparade Wilda och Hero på SKK:s avelsdata så tyckte jag att kombinationen såg bra ut på flera vis. Inte minst att den är ovanligt obesläktad.


Vi bestämde så att Wilda och Hero skulle få ses när det var dags för Wildas löp. Och det har de fått göra. Vi har inte börjat för sent och vi har låtit dem träffas under HELA höglöpsperioden och visst var Wilda förtjust i Hero men para sig  tänkte hon inte göra. Så Emma och jag har fått tillfälle att ses och prata och det har varit trevligt, men både Emma och jag hade hoppats på att mötena skulle generera i valpar... Men som sagt, det blir inte alltid som man planerar.


Emma med Wilda och Hero


Hero uppvaktar Wilda

           

  

Vi får se om vi ändå försöker igen nästa löp. Nu har Wilda fått massor med tid att lära känna Hero. Och hade Hero bara fått komma till så hade parningen varit gjord på ett kick, det är jag övertygad om. Och att dessa två gillar varandra råder det inga som helst tvivel om. Den som lever får se...


Fina Rossinas Heffahero Af Sierra "Hero"

Född: 2013 05 03

Berner-Garde Dog ID: 127808 

HD: A/A ED: 0/0

Antagene Histiocytärt Sarcome pre-test index C

Utställd i Juniorklass med Excellent i kvalitetspris

Genomfört MH med 1 på skott

Genomfört BPH med skott

Utbildar sig till och praktiserar som Bokhund (certifiering i april 2016)

Eklövens Touch of Sweden "Wilda"

Född: 2012 03 29

Berner-Garde Dog ID: 128024 

HD: A/A ED: 0/0

Antagene Histiocytärt Sarcome pre-test index A

Utställd i Juniorklass med Excellent och i Öppenklass med Very Good i kvalitetspris

Genomfört MH med 1 på skott


En annan sak som gör mig besviken är att medlemmarna i SShK nu röstat att de inte vill att SH pre-testet ska bli ett hälsoprogram nivå 2 i SKK. Det som ändå gläder mig är att fler uppfödare än jag ser SH pre-testet som en möjlighet mer än som ett tvång och liksom jag inte skulle VÅGA para två berner som inte är SH pre-testade med varandra, då risken för att man då dubblar högriskhundar finns.


En otroligt onödig risk att ta nu när vi har tillgång till ett vetenskapligt validerat risktest som SH pre-testet från Antagene!


Jag ser också att det är nödvändigt att vi behandlar SH pre-testresultaten som vi behandlar alla andra resultat. En öppen registrering mot uppvisande av intygande certifikat!


Berner-Garde är ett öppet internationellt register för berner där det går att registrera all information du har om din berner, givetvis även SH pre-testresultat. Det är väldigt värdefullt att intyga hälsoinformation med journal från veterinär och när det gäller diagnos av dödsorsak så är bekräftande PAD-svar på exempelvis tumör eller njurar eller obduktionsresultat av yttersta vikt. 


Klicka på bilden för att komma till Berner-Garde!

     

Med hopp om en friskare framtid för våra berner!

//Emelie


Av Emelie - Söndag 10 jan 12:17

Jag skriver mer och mer sällan här i bloggen. Anledningarna till det är flera. En anledning är att jag har så mycket funderingar kring allt med berner och mina berner så det stockar sig, det är svårt att skriva ner allt här utan att verka mer än lovligt förvirrad...å ena sidan så....men å andra sidan så....men sen måste man tänka på att...   


Sedan är tiden en faktor också. Jag är väldigt fascinerad av Facebook och hur kommunikationen sker där, så det blir mest på Facebook jag delar inlägg och då känns det ju onödigt att skriva samma sak och dela samma bilder här. Sen vet jag att det finns vänner till mig som inte finns på Facebook men som kanske tittar in här någon gång ibland, så jag vill ju inte lägga ner bloggen helt...


Nu är det nytt år och summeringen av 2015 när det gäller mitt hundliv är väl att jag haft ett starkt engagemang när det gäller framförallt bernern som ras och dess framtida hälsa. De få inlägg jag har skrivit här i bloggen i år har ju i princip BARA handlat om SH pre-testet. Och det finns givetvis en anledning till det. 


Med glädje kan jag konstatera att debatten om SH pre-testet ökar, inte minst bland mina bernervänner runt om på Facebook.


Danska klubben har anammat de tyska testen som förmedlas genom den tyska sennenhundklubben SSV. Inte så konstigt med tanke på att samarbete med tyska berneruppfödare ligger nära till hands för de danska uppfödarna p.g.a läget. SSV förmedlar ett helt paket med gentester där även ett eget risktest för histiocytärt sarkom ingår. Tilläggas bör att inget av SSVs tester har vetenskaplig validering, de är ännu inte utvärderade på ett tillräckligt stort underlag. Detta var ett viktigt budskap som kom fram väldigt tydligt på hälsosymposiet jag har refererat ifrån tidigare i bloggen.


På hälsosymposiet i Finland fick jag möjlighet att kort prata med två av forskarna bakom det franska SH pre-testet (som förmedlas genom Antagene). Catherine André är en och hon kunde inte nog understryka hur viktigt det var för det franska forskarteamet att utvärdera sina forskningsresultat vetenskapligt INNAN de tillhandahöll testet för försäljning till uppfödare genom Antagene. Vilket gör det franska SH pre-testet tillförlitligt.


Svenska sennenhundklubben, SShK, har definitivt legat långt fram när det gäller att förespråka det franska SH pre-testet. Det ligger långt upp på hemsidan och avelsrådet och styrelsen är väldigt tydliga med att de starkt rekommenderar ALLA att SH pre-testa sina avelsdjur INNAN parning. Trots detta så upplever jag att de flesta kullarna på valplistan varit efter otestade föräldrar. Huruvida föräldrarna är testade eller ej får man ringa respektive uppfödare och fråga. Nu finns det en lista på SShKs hemsida där man frivilligt får skicka in att ens berner är SH pre-testad, men det kan ju finnas SH pre-testade berner som INTE finns med på listan.... Ett visst detektivarbete krävs för både valpköpare och uppfödare för att få veta.


SH pre-testet är bara EN av många saker att ta hänsyn till i aveln... 

  

Det är flera riskgener inblandade i Histiocytärt sarkom (bernerns vanligaste cancerform, forskningen har visat att dessa riskgener har med anlag att utveckla vissa andra tumörformer också). Därför kan man endast få en uppskattad risk, man kan inte få svar på vad den risken kommer att innebära för den specifika individen. Därför är det också viktigt att förstå att använda resultatet på rätt sätt. Eftersom att flera riskgener är inblandade, så kan uppsättningen av riskgener se olika ut hos olika individer i samma riskgrupp. Detta gör att olika kombinationer av samma SH-index kan ge väldigt olika utfall. Sedan ska man ha i beaktning att kombination av samma individer två gånger också kan ge olika utfall. Naturens lag. Detta gäller ALLT som nedärvs polygeniskt. Där ingår även led-dysplasi.


Men även om vi inte kan få säkra svar, så ger SH pre-testet oss en vägledning som är NÖDVÄNDIG om vi ska ha en chans att på sikt arbeta mot en friskare och mer långlivad berner och det är nödvändigt att ALLA använder SH pre-testet som en del i sin utvärdering av avelskombinationer om vi ska kunna få ett positivt resultat för bernern i framtiden. Därför anser jag och flera med mig att SH pre-testet ska behandlas som HD och ED  görs idag och bli ett hälsoprogram nivå 2 hos SKK. Ett hälsoprogram nivå 2 hos SKK innebär både att alla SH pre-testresultat registreras i SKKs hunddata och att för att avkomma ska få registreras hos SKK så MÅSTE föräldradjuren vara SH pre-testade. Det är det vår motion handlar om. Läs gärna och lämna DIN synpunkt i frågan innan 31 januari!


Personligen så vet jag inte alls om det kommer att bli fler bernerkullar med prefixet Fina Rossinas eller ens fler berner här i huset efter Dina och Hulda...???


Igår fick jag samtal från Idas (Fina Rossinas Fina Fia) husse. Ida hade fått somna efter att ha fått mer och mer problem p.g.a artros i knälederna. Förloppet hade gått snabbt från hälta till så mycket problem att de tog beslutet att låta Ida få somna för gott, berättade husse. Nu finns bara Zero (Fina Rossinas Fine Faust) kvar av ursprungligen 9 stycken i F-kullen. Tack Eva och Henning för det liv ni gav Ida.


Jag är tacksam för att mitt hundår 2015 med Dina och Hulda har fått vara friskt. Några ofarliga knölar har avlägsnats från både Dina och Hulda. Dina fick även problem med en lättare öroninflammation som även genererade hotspots under örat, men det läkte snabbt och fint.


Jag är än mer övertygad om betydelsen av att ge hundarna färskfoder och undvika alla former av medel mot parasiter i förebyggande syfte för att hålla mina hundar så friska som möjligt så länge som möjligt. Det är min övertygelse som jag inte kompromissar med en enda millimeter. 


Avslutningsvis några vinterbilder då vi har fått härligt vinterväder här den senaste tiden.

Hulda

          Dina    

Henrik och Dina

 

Rickard och Henrik

     


Allt gott 2016/  


Av Emelie - 4 oktober 2015 10:38

Nu är det höst, en härlig årstid. Härliga promenader med flickorna är skön avkoppling.

Ibland hinner vi träna lite inför årets sista Arbetsprov som är i Ängelholm 17 oktober. I år har vi kört fem Arbetsprov. Hulda inledde säsongen med att första Arbetsprovet köra ett godkänt Allmändrag (inofficiellt), andra Arbetsprovet körde hon godkänt API och erhöll därmed AP-titeln. Sedan har Hulda inte kört några fler godkända prov. Vi tränar fortfarande på 1:ans moment och hoppas köra godkänt API sista Arbetsprovet för säsongen för att sedan satsa på 2:ans moment inför nästa säsong. Dina är uppe i 3:an och vi har inte kört ett enda godkänt prov...vi som skulle bli AP-champions den här säsongen... Vi har iallafall en chans kvar att köra vårt första godkända APIII, det krävs två godkända APIII för att erhålla Arbetsprovschampiontiteln...


Den här sommaren har Dina opererat bort två små knölar som jag hittat på henne. Båda har varit godartade fettknölar, lipom. En väldig lättnad. Oron för att mina Berner ska drabbas av cancer är ständigt närvarande. En högst befogad oro. Samtidigt så har jag tränat mig att inte låta oron styra mitt liv med mina bernerflickor. Viktigt är att plocka ut spökena ur garderoben och se situationen som den faktiskt är. Att förtränga har aldrig varit ett lyckat koncept.


Jag är så tacksam för att SH pre-testet nu finns. Ett nödvändigt verktyg för Bernern. Fler och fler testar sina Berner inför parning. Jag hoppas att det snart blir lika självklart att SH pre-testa inför parning som det är att röntga lederna. Först när SH pre-testet är allmänt vedertaget kan vi börja nedräkningen mot att anlagen för Histiocytärt Sarkom (HS) och därmed även andra tumörsjukdomar börjar minska i rasen.


Jag träffade två av forskarna bakom SH pre-testet på Hälsosymposiet i Finland, Catherine André och Benoit Hedan. Jag passade på att fråga Benoit Hedan om det var möjligt att i efterhand köpa resultaten från prov som är inskickade "for research". Det är möjligt. Jag har i efterhand köpt SH pre-testresultaten från kullsystrarna Fina Rossinas Edetoyota "Malva" och Edetyra "Tyra".

 

Tyra dog 7 år och 2 månader gammal p.g.a sin tumör i urinblåsan (urinblåsekarcinom enligt PAD).

 

Malva dog 7 år och 9 månader gammal i Histiocytär Sarkom (enligt PAD).


Att gång efter annan uppleva sina i övrigt fullt friska Berner drabbas av cancer och dö ihop med vetskapen att detta i princip är "normalt" för en Berner är oacceptabelt. Medellivslängden för när Berner dör och då absolut oftast pga tumörsjukdom är strax under 7 år. Både Tyra och Malva passerade precis medellivslängden då cancern tog deras liv. De låg också båda i medelriskgruppen för att utveckla/nedärva HS och därmed andra tumörsjukdomar, SH pre-test index B


Men som sagt. Jag lever NU med mina idag friska och krya Bernerflickor Dina och Hulda.

 

Dina som är dotter till Tyra tillsammans med Askimsvikens Lacoste (9½ år, pigg och kry) ligger i högsta riskgruppen, SH pre-test index C, för att utveckla/nedärva HS och andra tumörsjukdomar. Även om oddsen är dåliga, så vet jag att det finns en chans att Dina lever ett långt friskt bernerliv utan att cancern behöver bryta ut och hoppet är givetvis det sista som överger.

Min badnymf Hulda som är dotter till Dina ligger i medelriskgruppen, SH pre-test index B.

 

Hulda har en kullbror Hero som håller på att utbilda sig till Bokhund tillsammans med sin matte Sandra. Han ligger också i högriskgruppen för att utveckla/nedärva HS och andra tumörsjukdomar, SH pre-test index C. Deras pappa Merry Mistel´s Sierra är också pigg och kry över 9 år gammal. Så givetis hoppas vi att turen är på vår sida och cancern lyser med sin frånvaro.


Vi jobbar vidare med våra härliga Berner och gör som våra kära fyrfota vänner, tar dagen som den kommer med positiv och glad förväntan!


  //Emelie




Av Emelie - 8 september 2015 10:18

Lunchen avnjöts i ganska snabb takt då publiken var engagerad och frågade många bra frågor, så det var svårt att hålla tidsschemat. Så för att hinna hela dagens gedigna program, så fick lunchen bli lite kortare än planerat.


Detta är mitt första Hälsosymposium som jag kunnat delta på. Förra gången (2013) hade jag min "Må bra med Bach"-helg i Medevi. Gången innan så var det något annat. Men denna gång bokade jag in detta tidigt. Extra roligt för mig då det var i Finland och jag då äntligen fick träffa Leena (uppfödaren till Hulda och Heros pappa) som jag fått så bra kontakt med.


Finska kennelklubben verkar för att hjälpa uppfödare

 

Först ut efter lunch var Kirsi Sainio som berättade hur Finska kennelklubben arbetar för att hjälpa uppfödare i sitt arbete. Finska kennelklubben är den äldsta av de nordiska kennelklubbarna, den svenska kom till några månader senare... Hon talade bland annat om intresse att samarbeta ännu mer, först och främst med de andra nordiska kennelklubbarna. Och visst vore det gynnsamt med gemensamma hälsoregister och avelsstrategier, speciellt nu när gränserna suddas ut mer och mer när det gäller val av avelskombinationer. 

 

Detta med att man vill förbättra kommunikationen och öka samarbetet internationellt mellan klubbar genomsyrade hela symposiet. Och med hjälp av dagens möjligheter med internet så förenklas kommunikationen över gränserna och även att sprida information och diskutera underlättas. Personligen ser jag inte att sociala medier bara är av ondo, finns mycket positiva möjligheter att sprida rätt information med hjälp av sociala medier också. Gäller att använda dem på rätt sätt och sålla med rätt filter. 

 

Franska SH pre-testet, genetiskt risktest för Histiocytärt Sarkom (HS)


Så var det dags för Dr Benoit Hedan att presentera valideringen och var de befann sig i den fortsatta forskningen om det franska gentiska risktestet som mäter mängden anlag för att utveckla/nedärva Histiocytärt Sarkom (HS). Även flera andra tumörsjukdomar har med dessa anlag att göra. Det är inte många genetiska tester på marknaden som har kommit så här långt i validering och utvärdering som det franska SH pre-testet har gjort, menade Brenda Bonett, veterinär och professor i epidemiologi.


Benoit inledde sitt föredrag med att förklara hur de hade spårat i vilka kromosomer anlagen för HS ligger hos Berner. Detta genom att studera individer från samma familj. Man fann framförallt en kromosom som inverkade, men där finns flera som påverkar.


På grund av tumörsjukdomar så lever inte Berner så länge som de egentligen borde i förhållande till sin storlek. Detta visar verkligen på hur viktigt det är att i aveln strategiskt arbeta mot tumörsjukdomar. Forskningen har också visat att det endast är Bernern av de fyra sennenraserna som är affekterad av HS. Benoit förklarade också att det är olika kromosomer det fokuseras på i det franska jämfört med det tyska risktestet för HS, så resultaten kan därför skilja sig mellan de två testerna. 


Histiocytärt Sarkom är den vanligast förekommande tumörformen som Bernern drabbas av och den är oftast väldigt aggressiv och därmed svårbehandlad. Den är mer aggressiv hos Berner än hos Flat coated retriever som också har denna cancerform i rasen och som det forskas på i Tumörprojektet här i Sverige. Detta för att HS oftare uppträder som knölar på huden hos Flatarna och då kan upptäckas och plockas bort i ett tidigare stadium innan cancern hunnit börja sprida sig. Hos Berner så uppträder HS oftast på de inre organen som mjälte och lungor och blir då svårare att upptäcka på ett tidigt stadium och spridningen genom lymfsystemet är ett faktum. På Berndt Klingeborns fråga om varför det är så att HS är mer aggressivt hos Berner jämfört med hos Flaten så svarade Benoit att det troligen beror på var anlagen för HS ligger (i vilken/vilka kromosomer), var lokalt HS uppträder hos hunden. Benoit menade att forskarna fortfarande bara tittar på toppen av ett isberg, än finns mycket att upptäcka när det gäller genetiken bakom HS och andra tumörsjukdomar. 


Givetvis är denna forskning väldigt gynnsam även för humanmedicinen, men en anledning till att det är möjligt att validera SH pre-testet är just att det finns ett stort antal diagnostiserade fall av HS inom Berner och man har då möjlighet att validera SH pre-testet mot ett tillräckligt stort underlag. Inte minst tack vare att franska Bernerklubben (AFBS) har bidragit genom att motivera franska Bernerägare att bidra forskningen med material. Och sedan har blodprover skickats från flera länder i Europa och nu även USA, så SH pre-testet är nu validerat för hela Europas och USAs Berner.


Ordföranden i AFBS, Joëlle Bardet har varit med på hela resan sedan 2002 då forskningen inleddes och arbetar fortfarande aktivt med att hjälpa till med att samla in information för att bistå forskningen. Jag fick även möjlighet att prata kort med Dr Catherine André (forskare bakom SH pre-testet) efter föredraget och hon framhöll verkligen hur viktigt det var för forskarna att testet var ordentligt validerat INNAN det såldes genom företaget Antagene (som tillhandahåller SH pre-testet).


Valideringen gjordes genom att de tittade på ett visst antal prover från Berner med HS och prover från friska Berner över 10 år. Riskgrupperna är indelade så att A=lågrisk, B=medelrisk och C=högrisk. De fann då att av de Berner som hade HS så låg 6,25% i riskgrupp A, 33,75% i riskgrupp B och 60% i riskgrupp C. Av de friska Bernerna 10+ år så var fördelningen att 30,16% låg i riskgrupp A, 47,62% i riskgrupp B och 22,22% i riskgrupp C. Detta visar att alla Berner riskerar att insjukna i HS men att risken varierar beroende på i vilken riskgrupp Bernern ligger i. 


Sedan 2012 har Antagene testat 757 Berner med okänd fenotyp.

Av dessa så är fördelningen 22% A, 44,4% B och 33% C. Av 32 testade friska Berner 10+ så ligger 46,9% (15 stycken) i A, 37,5% (12 stycken) i B och 15,6% (5 stycken) i C. Detta visar att även en C-testad har en chans att bli en gammal Berner (10+).


I samarbete med AFBS så har man hittills testat 112 valpar från 18 kullar i olika kombinationer.

 

Här ser man att även A+A kan producera avkommor som hamnar i riskgrupp C liksom att C+C kan producera avkommor som hamnar i riskgrupp A. Detta visar igen att alla Berner bär anlag för HS men alltså olika mycket. Sedan hur anlagen möts i olika kombinationer är givetvis svårt att förutse, men man kan ändå tydligt se en trend.


4 av de undersökta kullarna med totalt 22 valpar var efter kombination C+C

Chansen att få valp med index A i en sådan kombination är inte så stor men den finns, 4,5% av valparna hamnade i riskgrupp A. 41% i riskgrupp B men riskgrupp C var ändå störst med 54,5%.


2 kullar med totalt 23 valpar var från kombinationen B+C

 

Fortfarande är underlaget litet, men trenden visar inte på så mycket större chans till att få valpar med index A, 4,4% av valparna hamnade i A. 43,5% i B och även här hamnade de flesta i riskgrupp C, 52,1%.


6 kullar med totalt 29 valpar var efter kombinationen A+C.

 

Här är fördelningen 7% A, 58,5% B och 34,5% C.


Benoit visade att fördelningen i kullarna kunde variera väldigt mycket. Tiken och hanen i olika kombinationer är olika kompatibla när det gäller anlagen för HS (liksom när det gäller alla andra sjukdomsanlag som finns i rasen). Han tog upp två olika kullar efter kombinationen B+C som exempel:

I den första kullen med 11 valpar så hamnade 10 stycken av valparna i riskgrupp C och endast 1 i riskgrupp B. I den andra kullen med 12 valpar hamnade endast 2 i riskgrupp C, 9 i B och 1 i A.


Nu utvecklar dom ett verktyg HSIMS (Histiocytic Sarcoma Index Mate Selection) för att kunna beräkna hur fördelningen procentuellt kan komma att se ut efter en kombination efter 2 specifika, SH pre-testade föräldrar. Detta för att det är så viktigt för rasens hälsa att behålla den genetiska variationen och därför vill man inte att avelsdjur med SH pre-test C ska uteslutas helt ur avel då det rör sig om lite drygt 30% av den totala populationen.


SH pre-testet är nu validerat för hela Europas och USAs Berner. Forskningen fortsätter och fler prov behövs för den fortsatta forskningen.


Uppdatering om Berner-IWG (Berner International Working Group)

 

Sedan var det dags för Berner-IWGs ordförande Martha Cehrs att sammanfatta fredagens möte. Ni kan läsa om det mötet här.

 

Genetisk forskning på hundar

 

Prof Hannes Lohi, Finland, visade på hur man i Finland forskar på hundar för att upptäcka olika genetiska mutationer. De har en stor genbank med prover från hundar av olika raser med olika symtom. De har utvecklat ett gentest i Finland som heter MyDogDNA.

 

Jag måste ärligt tillstå att detta test inte intresserar mig så mycket, då det inte alls är relaterat till Bernerns hälsoproblem. Forskningen i sig är väldigt intressant, men just nu får jag uppfattningen att syftet med forskningen är att få kunskap INTE att lösa hälsoproblem hos i detta fall rasen Berner sennen. Hans föredrag låg dessutom otacksamt nog sist efter en extremt mättad dag med intressanta föredrag. Det finns en gräns vad en ärthjärna som min klarar av  att ta in av information under en och samma dag.

 

Jag personligen var mest intresserad av att lära mig mer om den tyska (SSV:s) forskningen och deras genetiska tester och fransmännens SH pre-test. Dessa två forskargrupper fokuserar verkligen på Bernerns akuta hälsoproblem som är den extremt låga livslängden, huvudsakligen p.g.a de ärftliga tumörsjukdomarna där HS dominerar. 


Jag hoppas verkligen kunna delta på nästa Internationella Hälsosymposium för Berner som alltså går av stapeln 2018 i Nederländerna utanför Amsterdam. Men innan dess så hoppas jag att den internationella kommunikationen och samarbetet mellan klubbarna utvecklas ännu mer! Det har jag stor tilltro och hopp om!


Jag vill även tacka Finska Sennenhundklubben som har arrangerat och genomfört detta Hälsosymposium och 50-årsjubileum på ett alldeles förträffligt sätt!!!


  //Emelie




 

 

Av Emelie - 7 september 2015 08:28

Så har vi kommit till den tredje dagen, söndagen, då hälsosymposiet ska äga rum. Den huvudsakliga anledningen till min resa.

 

Genotyp och fenotyp

 

Hundavel handlar om att människan (uppfödaren) ska hitta de perfekta matchningarna för att producera sunda och trevliga valpar. Det handlar även om att människan (uppfödarna) ska arbeta på lång sikt för att bevara det goda i rasen, men också förbättra rasen om den har problem. I princip alla hundraser har problem i form av ärftliga sjukdomar. Jag har av förklarliga skäl fördjupat mig i Bernern och dagens symposium handlar endast om Berner.

 

Inledningsvis så vill jag förklara en viktig skillnad som man bör vara medveten om när det gäller hundavel och alla gentester som finns tillgängliga. Och det är vad genotyp respektive fenotyp betyder. Genotyp beskriver de anlag som individen har/nedärver genetiskt. Fenotypen är vad vi ser av individen, hur den ser ut respektive hälsostatus. En fullt frisk fenotyp bär på en viss del sjuka gener som den kan nedärva och parar man den friska fenotypen med en annan frisk fenotyp som bär på samma sjuka gener så är risken hög att dessa två fullt friska fenotyper producerar sjuka fenotyper. 

 

Gentester forskas fram för att se hur individen (fenotypen) ser ut genotypiskt. Varje gentest visar hur mycket/lite sjuka gener individen har när det gäller EN viss ärftlig sjukdom. De flesta ärftliga sjukdomar handlar om flera gener som samverkar FÖRUTOM att miljön inverkar, så det är väldigt komplext detta. Anledningen varför gentester kan vara till gagn för rasen är för att kunna spåra sjuka gener hos de synligt friska fenotyperna så att man ska kunna undvika att producera sjuka fenotyper. MEN det finns oftast flera ärftliga sjukdomar att ta hänsyn till i rasen och det finns endast gentester på ett fåtal och som jag skrev i lördagens blogg, så är de allra flesta av dessa gentester inte vetenskapligt validerade, så man kan därför inte vara helt säker på om gentesterna visar det de utlovas att visa. DESSUTOM så kanske inte ett visst gentest är relevant att använda i en viss ras, med tanke på att det finns så mycket vanligare och allvarligare sjukdomar/gener att ta hänsyn till i rasen som kanske inte har något gentest. Så fokuserar man på och endast tar hänsyn till ett gentest som faktiskt inte mäter ett stort problem i rasen, så kan de stora problemen i rasen bli lidande av att uppfödare gör sina urval av kombinationer med hänsyn till detta gentest. Det är här kunskap, helhet och balans är så viktigt. 

 

Bernerns exteriör

 

Först ut var Jens Ramsing, Danmark. Han berättade och visade bilder om Bernerns utveckling exteriört historiskt. Han visade även på konsekvenserna av att vissa hanar använts lite väl mycket i avel, så kallad matadoravel. Deras exteriöra både fördelar och brister dominerade sedan i rasen, liksom även hur vissa hälsoproblem i rasen uppstod p.g.a detta. Så kallad linjeavel är något som var mer eller mindre praxis förr, men det vet vi nu att det gör mer skada än nytta. Detta med vikten av genetisk variation för att arbeta mot en friskare Berner var något som SAMTLIGA föredragshållare pekade på. 

 

Satu Ylä-Mononen sammanfattade vad den internationella domarkonferensen som också ägde rum i samband med detta hälsosymposium kommit fram till när det gällde vad de tyckte behövdes uppmärksammas angående Bernerns exteriör. 

  • Proportionerna. Bernern tenderar att bli för lång i kroppen i förhållande till benlängden.
  • Huvud. Tendensen är för rund skalle, för lösa läppar och ögonkanter. För ljusa ögon. Det varma, vänliga berneruttrycket får inte förloras.
  • Fronter. För kort nacke, för korta raka överarmar, vinkling i fronten saknas.
  • Svansar. För hög svansansättning. För höga och lockiga svansar. För korta svansar.
  • TRIMMADE BERNER. Domare vill INTE se trimmade berner i ringen. Bernern är en gårdshund och ska se ut som en gårdshund i ringen också.

 

Den tyska Bernerklubbens (SSV) tester och uträkningar av avelsvärde


Här inleddes föredraget på tyska. Jag kan inte alls tyska. Overhead-bilderna var på engelska men när beskrivningen runt overheaden var på tyska så kände jag att det var svårt för mig att uppfatta budskapet. Sammanfattningsvis så beskrev dom hur dom arbetar och dokumenterar i klubben. I SSV har man länge medvetet lyft problematiken med Bernerns korta livslängd och arbetar väldigt aktivt med att hitta vägar mot en friskare och mer långlivad Berner. Jag märkte dock en viss skepsis från de övriga länderna mot SSV:s sätt. SSV har en tendens att gå in och skapa för mycket regler. Regler kanske är nödvändiga, men har ofta en baksida också... Helhet och balans... På direkt fråga om uppfödarna var tvungna att använda deras tester inför parning så svarade SSV att det endast var en rekommendation men att fler och fler uppfödare väljer att testa sina hundar inför parning.

 

Professor Ottmar Distl höll sitt föredrag om hur de kommit fram till de gentester och uträkningar av avelsvärdet som SSV erbjuder på engelska. Det kändes som om hans föredrag hade passat på ett symposium för andra genetiker och forskare. Det var på en lite för hög nivå för uppfödare som behöver veta konkret/praktiskt om och hur de ska använda eventuella gentester och index. Jag tror dock att jag uppfattade och förstod lite mer om hur deras tester och uträkningar fungerar iallafall. 

 

SSV erbjuder endast möjlighet att göra flera gentester samtidigt. De tittar på genotypen (genom blodprov) på DM, HS, HD, ED och de mäter även de gener som har med livslängd att göra. Sedan sammanställer de resultaten från samtliga dessa gentester och gör en uträkning på det genotypiska avelsvärdet på hunden. Prof Ottmar presenterade ingående hur dom kommit fram till att livslängd är ärftligt och han förklarade även vikten av att ta hänsyn till flera viktiga faktorer för hälsa och livslängd. Därav erbjuder SSV endast möjlighet att göra samtliga nämnda tester för att sedan göra en uträkning om hundens genotypiska avelsvärde. Prof Ottmar menade också att det är möjligt att se den genetiska variationen hos individen i genotypen, vilket också påverkar livslängd och är viktigt för hundens genotypiska avelsvärde. 


Efter föredraget så frågade Catherine André (som är en av forskarna bakom det franska SH pre-testet) varför presentationerna idag om i vilka gener anlagen för HS låg i skiljde sig från presentationen som gjordes förra hälsosymposiet (2013)? Vårt (SShK) avelsråds ordförande Berndt Klingeborn frågade varför inte denna viktiga forskning presenterats i viktiga vetenskapliga tidsskrifter, för att kunna bli vetenskapligt validerat? Det är på gång inom en snar framtid menade prof Ottmar som svar på Berndts fråga. Som svar på Catherine Andrés fråga så förstod jag att de nu har kommit lite längre angående forskningen på HS och har därmed hittat andra gener...??? Det tyska och det franska HS-testen mäts på olika vis har jag förstått efter detta hälsosymposium. Jag har även förstått att den tyska forskningen inte är fullt vetenskapligt validerad ännu och testerna är därmed inte helt tillförlitliga....ännu... Den franska forskningen på SH pre-testet är fullt vetenskapligt validerad, jag berättar om deras presentation senare. Det blir väldigt intressant att följa utvecklingen av tyskarnas forskning som onekligen är väldigt viktig och SSV gör ett fantastiskt arbete för Bernerns hälsa. Tacksamt vore ju att forskare slog sina kloka huvuden ihop. Men det är nog inte riktigt så enkelt att samarbeta över gränserna, varken när det gäller forskning eller gemensamma avelsstrategier...men målet är givetvis samarbete och sådana här hälsosymposier främjar samarbete på alla plan!


Förbättra livslängd med EBV (Estimated Breeding Values)

 

Nästa föredrag hölls av PhD Katariina Mäki, Finland. I Finland samlas mycket data in om sjukdomar som drabbar hundar och vad de dör av, hundarnas fenotypiska status. Sedan gör man en sk BLUP-uträkning där man tar hänsyn till individens fenotyp, individens närmsta släktingars fenotyp, men även miljöfaktorer tas med i beräkningen av ett uppskattat avelsvärde (EBV). Samma typ av uträkning som används för att räkna ut vårat ledindex. Endast fenotypisk information används.

 

För att få en så rättvisande bild av avelsvärdet på hunden som möjligt så behövs mycket och heltäckande information. 

 

En overhead som jag tog kort på med min mobil under detta föredrag, som jag faktiskt inte helt hundra minns vad den visar och det står inte på den heller. Visar den att medelåldern på hur länge våra Berner lever har sjunkit så drastiskt??

     

Sammanfattningen var att det är svårt att analysera fram ett rättvisande avelsvärde då det är många olika orsaker som påverkar livslängden hos en hund och vissa faktorer kan man inte ta med i beräkningen av EBV. Det är därför låg tillförlitlighet men ändå större tillförlitlighet än att bara se på föräldradjurens fenotyper, då EBV tar hänsyn till all tillgänglig information. När mer fullständig information finns insamlad så kan kanske EBV bli ett tillgängligt verktyg för uppfödare.

 

IPFD och DogWellNet

 

Brenda Bonett, veterinär och professor i epidemiologi, höll föredrag idag igen om International Partnership For Dogs och dess plattform DogWellNet på nätet. Detta med internationellt samarbete för hälsosammare hundar är verkligen tummen på och nätet är platsen som gör det möjligt! Webbkommunikation är oslagbart (min kommentar  ).

 

Hon tar upp exempel och beskriver hur plattformen DogWellNet både kan fungera för mindre grupper med forum för t.ex genetiker där de kan dela sin forskning och diskutera med varandra inom forumet och komma fram till slutsatser som de sedan kan dela offentligt på den publika delen av plattformen.

 

Hon visar även på Agrias statistik. På bilden nedan hur det såg ut med livslängden 1995-2002 för Golden retriever (cerise), Cavalier King Charles (grön), Schäfer (röd) och Berner sennen (blå). Enligt Agrias statistik 1995-2002 så blir endast 30% av alla Berner som föds 10 år. Om bilden ovan visar vad jag tror den visar (hur medellivslängden hela tiden sjunker för Berner) så borde siffran att 30% av alla Berner passerar 10 år vara ännu lägre nu...???

 

 

Brenda framhöll än en gång vikten av att kartlägga rasens värsta och vanligaste problem och i vilken ålder uppkommer problemen? Och sedan ställa det mot ärftlighet och ta ställning till hur man strategiskt ska bekämpa problemen så att det inte blir på bekostnad av andra problem i rasen. Det är här samarbete och att vi lär av varandra och experterna inom respektive område är så nödvändigt. 

 

 

Efter Brenda blev det lunchpaus. Även jag måste ta paus i bloggandet igen... 


Fortsättning följer...  

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Blogkeen
Följ Livet på Fina Rossinas kennel med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se