Jag hade inte tänkt anmäla till Växjö i år. Jag var där förra året, då bara med Tyra. Det var trångt och Tyra trivdes inte med att ständigt ha en hund i näsan och en annan i rumpan vart hon än vände sig. Det är så olika. Många berner stortrivs med detta.

Men så blev det bestämt att Emma som har Elvira från min första kull skulle anmäla Elviras son Prinsen (under ivriga påtryckningar från mig). Då kastade jag också in en anmälan på Dina då hon faktiskt är i sin bästa utställningsform nu och jag ändå ville träffa Emma och Prinsen.

Dina var lugnet själv från start när vi kom dit men jag märkte att hon liksom mamma Tyra inte heller ville ha hundarna så nära. Hon hade nog föredragit att alla skulle rejsa loss i skogen istället...och det tror jag samtliga hundar där valt också.

Nu föll det sig så lyckligt att även Prinsens mamma Elvira var med, det var först inte meningen. Men hon fick stanna i bilen utanför medans sonen var på skönhetstävling.

Domaren lämnade mycket övrigt att önska....mer om det... Han började med att visa att här var det inte många som dög. Ovanligt många gula kort visades för juniorhanarna. Gult kort innebär Good i kvalitet vilket egentligen inte är så dåligt. Men sedan bedömningssystemet reviderades har vår rasklubb som krav minst Very Good i kvalitet på avelsdjuren för att man ska få valpförmedling genom rasklubben. Mina kullar har bara sålts genom rasklubbens hänvisning. Så därför vill jag ha minst Very Good på mina hundar när jag ställer.

Som jag berättat förr här i bloggen så har Elvira en kull. Det blev bara hanar och 6 stycken. Alla är fria på lederna. Dessutom så finns det en hel del långlivat och friskt där...förutom mamma Elvira som ni kommer att få se är en ovanligt rörlig berner still going VERY strong! Jag ser en angelägenhet att bevara dessa linjer. Därför (tvingade) jag Emma att anmäla Prinsen som nu är i sina bästa år för avel...7½ år, så att han skulle få åtminstone en utställningsmerit. Och jag blev inte besviken när jag nu fick träffa honom igår!

Han känns inte som en gammal hund som många av oss som bernerägare tyvärr fått erfara att en berner som är 7½ år är. Han hade definitivt inga problem med att ha en berner i rumpan och gosa med en annan med näsan! Underbar mentalitet har han på alla vis.

Tack Cinzia Lundgren för bilderna från utställningen!

Och i ringen gick det strålande! Hörru matte jag sköter det här själv! Watch me!

Prinsen

Ananke efter Säterhundens Georgia Preston (Affe) under Fina Rossinas Elvira.

Domare: Walte van den Broeck (Belgien)

Kvalitet Very Good  

Kritik: Not enough white on head. Good siccor bite. Good angulation. Tail carried to high. Moves close in front and a little cow-hooked behind.

Dina fick också Very Good i kvalitet. Jag är jätte nöjd med det priset men....domaren stod demonstrativt med ryggen till under precis HELA bedömningen. Han dikterade alltså kritiken utan att ens titta på Dina när hon stod uppställd framför domarbordet....kändes inge kul för mig...Dina brydde väl sig inte men...

Tänderna kollade han och det på ett bryskt vis, flera hundar vägrade...men inte Dina.

Dina har bara ögon för godis!!

Fina Rossinas Glimmande Dina efter Askimsvikens Lacoste och under Fina Rossinas Edetyra (Tyra).

Domare: Walt van den Broeck

Kvalitet: VG

Kritik: Not enough white on her head. Siccorbite. Good angulated. Tail carried over the back. Moves to close behind.

Kritikerna var väldigt lika överlag konstaterade vi när vi läste varandras lappar. Han kunde nog inte så många engelska termer....men men...

Det var väldigt trevligt med många roliga möten utanför ringen så det var en positiv upplevelse sammanfattningsvis! Och bättre blev det...

När vi var färdiga där inne gick vi ut för att träffa Elvira som väntat i bilen. Och det känns i hjärtat att se denna lilla dam. Hon är nu 11 år och visst tar åldern ut sin rätt. 11 år är gammalt på vilken hund som helst. Och Emma märker att det går fortare och fortare utför nu. Men en otrolig uppvisning fick jag! Så smidig och snabb ändå!

Var tvungen att ta kort på detta ekipage på väg till bilen. En sån ståtlig Grand danois!! Husse har rökpaus.

Det här var nog en hund väl medveten om sin ståtlighet!

Matte Emma med sina hundar. Elvira tv och Prinsen th.

Elvira, väldigt lik sin mor Rossina 

Elvira 11 år, fortfarande busig och smidig!

Lydnad har Emma tränat men har inte nerver att tävla...kanske lite sent att börja nu...

Inkallning från liggande

Krypa kan hon! Rossina var också väldigt lättlärd liksom även Elvira är.

Jag hoppas Elvira ställs ut i Stockholm nu i december! Framförallt så hoppas jag att hon får fortsätta vara denna glada friska hund så länge som det är möjligt! Och visst vore det underbart att få visa upp henne som hon är nu!

Elviras son Prinsen

Allt gott!//Emelie

 

Lena Heimark

5 november 2011 13:25

Vet inte hur jag ska börja detta inlägg men tårarna rinner och JA det känns rätt!!! Prinsen har fångat mitt hjärta!!!

KRAM OCH TACK EMELIE!!!

http://www.heimarkenskennel.se

 

Emma

5 november 2011 18:45

haha, jag garvar mestadels åt den snygga start bilden på elvira från liggande inkallning..haha hon ser ju ut som värsta kudjo mördar hunden..haha.. lillfian, men det är fina bilder iövrigt, gillar första ståbilden på prinsen väldigt mkt, förutom den tråkiga bakgrunden så är han riktigt ståtlig där :)Men vi tackar och bockar för en toppendag alla tre:) Vi hade jätteroligt och jag är så stolt över mina små hjärtan ska ni veta och Elvira kommer givetvis leva LÄNGE till, det har vi kommit överrens om hon och jag ;)är bara färgen på pälsen som ändras lite annars är hon rallykalle som vanligt, drog så sent som idag en runda i skogen över mattes förtret..haha men återigen kul och se och träffa nya ansiketn inom hundvärlden :) Ses i stockholm !! :)

 

Quila o Ronja

5 november 2011 20:58

Man blir bara så glad av att se denna pigga dam, Elvira :-)
Av domaren kunde man ju önska mycket mera, men, men, ni hade en härlig dag ,-)
Hoppas få se Elvira i Stockholm då!
Kramar

http://quilaoronja.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I fredags följde jag med min vän Christian för att hämta hans bernervalp Bernerbandens Emerson hos uppfödaren Birgitte.   Christian har jag lärt känna genom att han mailade mig för länge sedan när han skulle flytta hit till trakterna och ville få...

Nu när jag har fått veta diagnosen så är jag lättad.   Det har varit några dagar med oro här hemma. Det började i söndags. Hulda la sig på promenaden och ville inte gå vidare. Först när jag vände hemåt igen så knatade hon på. Hmmm tänkte jag och ...

Bernern är en fantastisk ras. Men när rasklubben tydligt går ut med att och varför SH pre-testet från Antagene är det viktigaste avelsverktyget för sund avel av berner sennen, men det bara visar sig vara ord utan innehåll så blir jag minst sagt trött...

Så är det med livet. Men jag är ändå tacksam så länge vi och våra berner får vara friska. Vi vet alla att det viktigaste är hälsan. Men visst får man vara lite besviken när man planerar och så går det inte riktigt som man hade hoppats...    Emma ...

Jag skriver mer och mer sällan här i bloggen. Anledningarna till det är flera. En anledning är att jag har så mycket funderingar kring allt med berner och mina berner så det stockar sig, det är svårt att skriva ner allt här utan att verka mer än lovl...